När Gorilla (Anna Hammarstedt) tar en lös bilratt i handen och Jonna (Anna Thorén Mörnerud) ställer sig bredvid, bär det av i en biltur som känns alldeles svindlande trots att den illustreras bara av skådespelarnas rörelser och ovanligt bildrik musik. Foto: Peder Nabo
Recensioner [2012-09-10]

Absurd annorlundavärld

Apstjärnan
Fritt efter Frida Nilssons bok med samma namn
Scen: Ölands dramatiska teater
Plats: Nyqvists café i Mörbylånga, Öland och på turné
Manus/regi: Tom Fjordefalk
Medverkande: Anna Hammarstedt och Anna Thorén Mörnerud
Musik: Peder Nabo
Grafisk form: Tobias Edström
Scenografi/dockor: Anna Thorén Mörnerud
Länk: Ölands dramatiska teater


RECENSION/TEATER. En fin balansakt mellan humor och allvar. Det får både barn och vuxna uppleva i Apstjärnan av Ölands dramatiska teater. Nummers Janna Li Holmberg åkte med på en svindlande bilfärd i Mörbylånga.

Att hitta hem i ett annorlundaskap innebär nästan alltid att man måste bryta mot normer. Det är en konst som behärskas av Gorillan i Apstjärnan, fritt skrivet efter Frida Nilssons bok med samma namn. Gorillan är en udda existens som luktar konstigt och lever på att samla skrot. Men udda kan också bli ensam. Därför bestämmer sig tanten med gorillaliknande lösnäsa för att adoptera ett barnhemsbarn, Jonna. Med den övergivna flickans ögon får publiken följa hennes och Gorillans trevande försök till att lära känna varandra, gemenskapen som slutligen uppstår och deras kamp mot omvärlden för att få vara sig själva tillsammans.

I annorlundaskapets ljus framstår omvärlden ofta som absurd. Och mycket komisk. I Apstjärnan, för barn mellan 9 och 11 år,  balanserar allvar och humor fint mot varandra. Komiken uppstår bland de normgivande karaktärerna som figurerar runt omkring Gorillan och Jonna. Gorillan spelas av Anna Hammarstedt och Jonna av en docka med Anna Thorén Mörnerud bakom. I henne dyker barnhemsföreståndaren, kommungubben och ett antal andra karaktärer upp.  Anna Thorén Mörnerud gestaltar omvärldens alla figurer, alltid utspökade med avvikande attribut och med strålande komisk talang. Thorén Mörnerud har även gjort dockorna och scenografin. Med enkla medel skapar hon ett föränderligt scenrum och slagkraftiga karaktärer. En lösnäsa gör barnhemsföreståndaren snorkig och en tygorm blir en sniken kommungubbe, slående lik verklighetens vän av ordning.

Hammarstedt och Thorén Mörnerud är skickliga på att upprätthålla kontakten med publiken och involvera dem. Barnen görs på sätt och vis till huvudpersonerna i berättelsen som vi alla känner igen oss i, den om utanförskapet.

Ljud och musik av Peder Nabo är bärande i dramaturgin. När Gorilla tar en lös bilratt i handen och Jonna ställer sig bredvid, bär det av i en biltur som känns alldeles svindlande trots att den illustreras bara av skådespelarnas rörelser och ovanligt bildrik musik. Sådana återkommande grepp  blir höjdpunkterna i Tom Fjordefalks manus och regi, medan partierna som ska skildra Gorillans och Jonnas försök att lära känna varandra, inte alltid når ända fram genom texten.

Sammantaget är Apstjärnan en uppmuntrande replik till det udda, riktade till barn i en identitetssökande ålder. Och en känslosam och varmt humoristisk resa mot friheten.

Janna Li Holmberg

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (3 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare