KnittingPeace_fotoMatsBäckerSTORAlexander Weibel Weibel balanserar lika lätt med fiolen som i den innovativa repgungan. Foto: Mats Bäcker
Recensioner [2013-03-23]

Allt annat än trådlöst fredsprojekt

Knitting Peace
Scen: Cirkus Cirkör på Dansens hus och turné
Ort: Stockholm och turné
Regi och idé: Tilde Björfors
Musik och ljuddesign: Samuel “LoopTok” Andersson
Scenografi: Fanny Senocq, Tilde Björfors, Stefan ”Drake”Karlström, Joel Jedström och ensemble
n
Stickad scenografi och stickade kostymer: Aino Ihanainen
Kostym: Anna Bonnevier
Mask: Helena Andersson
Ljusdesign: Ulf Englund
Medverkande: Jens Engman, Aino Ihanainen, Ilona Jäntti, Matleena Laine, Alexander Weibel Weibel
Musiker: Samuel "LoopTok" Andersson, Olof Göthlin
Länk: Cirkus Cirkör


RECENSION/CIRKUS. När Tilde Björfors och Cirkus Cirkör anammar sticktrenden gör de det i en skönt trasslig föreställning, som vågar vara både allvarlig och poetisk. Anna Hedelius ser cirkuskonstens och handens hantverk fusionera på Dansens Hus.

Kan man sticka fred? En lika underbar som relevant fråga. Om fler tog till stickor i stället för vapen skulle världen förstås vara både mjukare och varmare. Jag talar bildligt och bokstavligt. Den vita världen i Knitting Peace är en illustration så god som någon för tillvaron i en alternativ värld. En värld fylld av de mest fantastiska orimligheter, poetiska akrobatnummer, mumsig musik och så kilometervis av garn. Garn som bildar oväntade skärningspunkter, garn som trasslas med och stickas med, klängs på och rullas in i.

Vi är många som minns Cirkörs förra succé, Wear it like a crown, en lika humoristisk som ekvilibristisk föreställning ledsagad av Rebekka Karijords undersköna musik. I jämförelse är Knitting Peace ett allvarligare stycke. Kanske också vackrare. Den helvita scenen, de små vita dockorna med röda navelsträngar som får symbolisera vår längtan efter samhörighet och trygghet, de stora garnnystan som balanseras på och som ibland är i vägen.

Lika komplext är akrobaternas förhållande till trådarna. Ibland trassliga och omöjliga att hålla fatt i, ibland utmärkta som livlinor människor emellan eller som balansrep. På ett sådant balanserar bland annat Alexander Weibel Weibel lekande lätt med fiolen i sin hand, medan musikerkollegorna Samuel ”LoopTok” Andersson och Olof Göthlin behärskar de flesta musikstilar och instrument på balkongen ovanför.

Som i en Askungedröm stickas en klänning framför våra ögon. En repstege faller samman steg för steg i ett luftakrobatiknummer av det svindlande slaget. Hos Cirkus Cirkör är artisterna nästan lika skickliga som hos det gigantiska kompaniet Cirque de Soleil (se Nummers recension av Alegria), men där det hos Soleil lutar åt uppvisning har Cirkör och regissör Tilde Björfors ett starkt och varmt klappande hjärta med sig i allt de gör. Ett hjärta, starkt och modigt nog att bära en föreställning bortom orimligheternas gräns och generöst nog för att tro att publiken, även de yngre, kan göra sina egna associationer.

Dagens sticktrend sprider sig till både sällskapsrum och lyktstolpar. Nu också till scenen. Hantverkets och kroppens poesi är innerlig och genomsyrar hela salongen. Det är hisnande och härligt.

Anna Hedelius

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (10 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare