Visst är det en våt dröm för alla redaktörer att få in de tre ”essen”, sex, skådis och skandal, i en och samma rubrik.
Men enligt en granskning i radioprogrammet Medierna (SR P1, lördag 17/4) finns det brister i SR Ekots uppmärksammade enkätundersökning från i februari i år där medlemmar i Teaterförbundet fick svara på om de på olika sätt hade känt sig sexuellt trakasserade på arbetsplatsen. Bland de 1 600 svar som uppgavs ligga till grund för statistiken ska det ha funnits över 300 beskrivningar av ”våldtäktsförsök, fysiska närmanden och krav på sexuella prestationer”.
Men nu höjs alltså fler kritiska röster än Lena Endres som efter en egen empirisk genomgång av enkäten lyckligtvis har kommit fram till att det egentligen bara rör sig om fjorton kvinnor som har blivit sexuellt kränkta av manliga kolleger – se DN:s artikel. Enligt SCB, Statistiska Centralbyrån, så var det endast 290 kvinnliga skådesepelare som hade svarat och av dom hade 132 någon gång känt sig sexuellt trakasserade på arbetsplatsen, vilket visserligen ger en statistik på ungefär varannan kvinna. Men svarsfrekvensen anses alltså vara för svag för att vara trovärdig. Och plötsligt går vissa journalister till reträtt och rentav urskuldar sig, ber om ursäkt för att problemet alls har bevakats.
Men, vad skönt – att 14 eller 132 drabbade kvinnor inte är några drabbade kvinnor. Det innebär förstås också att det som våra direkta källor har berättat om sexuella trakasserier på teatern under våren inte heller är något att ta på allvar. Kanske är deras historier rentav lögner, även våra egna erfarenheter? Det är så lätt att glömma och blanda ihop korten.
Med all respekt för att Mediernas undersökning av Ekots enkät är korrekt och viktig, så förändrar det inte det faktum att det fortfarande finns maktmissbruk inom teatervärlden som bland annat ger sig uttryck i mjugga sexuella trakasserier. Och det skäms i varje fall inte vi på Nummer över att ha bidragit till att lyfta fram i ett antal artiklar under våren. För ska det inte finnas nolltolerans här också, precis som med annat missbruk på arbetsplatser – som droger? Även om vi nu talar om ett missbruk som mer verkar drabbar teaterns mer perifera medarbetare som påkläderskan eller receptionisten snarare än de stora kända skådespelerskorna?
Eller förlåt, vi talar ju bara lite sexuella trakasserier. Tio silar är ingen sil, ett mord är inget mord och fjorton eller 132 påhoppade skådespelerskor är ingen påhoppad skådespelerska. Glöm konsten, nu snackar vi matematik. The case is closed.
TIDIGARE I NUMMER
Teaterelever i horhuset
Ekoenkät om sexuella trakasserier
Ridå för Ribaud
Sextrakasserier på Kungliga Operan
Teaterns manliga geni(talier)
Kvinnliga skådespelare sexuellt trakasserade på jobbet
Följ också debatten på bland annat Newsmill och DN samt läs vad Svensk Scenkonsts förbundsdirektör Sture Carlsson tycker om bristerna i enkäten.