DrömdykarnaEva Dockhaus (Eva Melander) har uppfunnit en maskin som gör det möjligt att leva i andras drömmar. Publiken anlitas som drömdykare i föreställningen på Unga Dramaten. Foto: Roger Stenberg
Recensioner [2013-03-15]

Dråplig dröm med eget deltagande

Drömdykarna 
Text, regi, scenografi, kostym och speldesign: Nyxxx (Tova Gerge, Ebba Petrén, Albin Werle, Gabriel Widing, Kerstin Weimers)
Ljud: Nyxxx, Marcus Thurfjell
Ljus: Benny Grün
Peruk och mask: Veronica Liljeblad
Inspicient: Henrik Nilsson
Scenchef: Morgan Högberg
Bitr scenchef: Matti Hecksher
Teatertekniker ljus, ljud, video, attribut: Hans Ahlén, Benny Grün, Anders Österberg, Mikael Karlsson, Philippe Bokmaar, Marcus Thurfjell, Maria Säflund
Rekvisitör: Anders Colliander, Lotta Wallin
Medverkande: Eva Melander, Eric Stern, David Book
Länkar: Dramaten, Nyxxx


RECENSION/TEATER. Drömdykarna av kollektivet Nyxxx är en interaktiv djupdykning i drömmens rike. Anna Hedelius blir använd som spelpjäs på Unga Dramaten.

Vi har vita rockar och hörlurar. Vi ligger på en mjuk heltäckningsmatta, vaggas in i drömsömn och rör oss genom fantasifulla rum. Som interaktiv föreställning är Drömdykarna inte ensam i sitt slag. Snart är det mer regel än undantag för teaterbesökaren att lämna anononymiteten i plyschfåtöljen för en annan, mer direkt typ av upplevelse.

Inte mig emot. Trots att jag inte tillhör den främsta målgruppen för Drömdykarna kliver jag mer än gärna in i drömmens rike med hjälp av Eva Dockhaus (Eva Melander) och hennes drömmaskin. En maskin som gör det möjligt att leva i andras drömmar, i det här fallet Milos (Eric Stern). Det är in i hans innersta skrymslen vi ska färdas för att söka rätt på bästa vännen Eli (David Book), som försvunnit i drömvärlden. Så där ja – slut ögonen, då kan vi börja…

När Leonard, 10 år, och jag checkar in på Dramatens och kollektivet Nyxxx:s drömforskningscentral är det generalrepetition. Det är en viktig upplysning, för en föreställning som bygger på minst lika stora delar teknik som berättande ska bli bedömd på rättvisa grunder. Det är med en imponerande logistik inspicient och tekniker styr oss och skeendet; håller reda på individuella ljudspår med instruktioner för var och en av de 30 deltagarna och däremellan har beredskap för allehanda mänskliga faktorer. Än så länge synkar inte alla moment, men de medverkande förhåller sig coolt och improviserar lyhört vid eventuella felskär.

Nyxxx:s scenrum är en bred Kafkakorridor med symbolförsedda dörrar. Bakom dem återfinns drömmarna – mardrömmen om den exploderande frukostmackan, tvångsbeteendedrömmen, den verklighetstrogna drömmen som spårar ur. Med oss från varje dröm får vi ledtrådar till lösningen på gåtan kring Elis försvinnande. Roligast tycker Leonard det är att, med hjälp av övervakningskamera och spelmodul, styra mig över ett rutigt golv. Hans knapptryckningar blir till kommandon i lurarna – framåt, åt vänster, åt höger.

Nyxxx avsikt med sitt arbete är att inkludera, göra åskådaren medskapande, få publiken att uppleva verken från insidan. Och jodå, Drömdykarna är ett bra exempel på deltagarkultur som både väcker lust och dagdrömmerier.

Läs också Nummers spaning om interaktiv teater här.

Några exempel på andra interaktiva uppsättningar:
Proscenium, Dramaten
Den magiska cirkeln, Ung scen/öst
Ung scen/öst kontaktar framtiden
Döden, Skogen
Grodden, Skogen
Sensacional, Dansens hus
Transmission, 3:e våningen

Anna Hedelius

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (6 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare

1
  1. Pingback: Press om Drömdykarna | NYXXX