Finkultur med kul iVarför är det roligt att döpa en föreställning till Svensk tenn? Kanske var det som med ödlan Varanteatern tog sitt namn efter – det lät bra bara. Eller som idén att göra fuck-off till en ko. Foto: David Wiberg
Recensioner [2008-02-04]

Finkultur med kul i

Svensk tenn av Anders Andersson, Ada Berger, Jonas Sykfont, David Wiberg
Scen: Dramatiska institutet
Ort: Stockholm
Regi: Ada Berger
Ljus: Markus Granqvist
Medverkande: Anders Andersson, Jonas Sykfont, David Wiberg
Scenografi och kostym: Erika Magnusson
Ljud: Stefan Johansson
Producent: Elin Norquist
Produktion: Varanteatern och Dramatiska institutet
Länk: Dramatiska institutet


RECENSION/TEATER. Teater och humor har något fint ihop. Fem elever på Dramatiska institutet har tagit Varanteatern på allvar. Och gett dem en snygg samtida teaterkostym i humorföreställningen Svensk tenn.

Ståuppen och humorshowerna har länge rivit ner allt större applådåskor i de bredare sammanhangen, och smart ”comedy” har blivit åh så hett i smalare populärkulturnördiga sådana. Med intresset för genreupplösning och högt-lågt-fint-fult-blandningar i åtanke känns det naturligt att även finkulturen verkar allt mer sugen på att ha lite kul: Dramaten har bett Killinggänget att skriva en pjäs, Etienne Glaser plockade in Alexander Salzberger i sin Shakespeareuppsättning på Uppsala stadsteater. Och när fem elever på Dramatiska institutet gör sin slutproduktion väljer de fingertoppskänsligt att samarbeta med närmast fanatiskt kultförklarade humorkollektivet Varanteatern.


Inledningsscenen är magnifik och karaktäristisk. En man i konsultblank skjorta och slips visar en uppenbarligen glassig lägenhet för en annan man. Bara det att han släpar sig fram på golvet med benen hängande förlamade efter sig, pekandes ut den ena utsikten efter den andra. Det finns ingen poäng, sketchen mynnar ut i nästa.
   Gruppens punchlinefria humor bygger på Monty Python-absurda karaktärer, dialekter och situationer, svart nonsens där ångesten och meningslösheten kan lura inunder. I Svensk tenn slickt förfinat till konstnärlig humorperformance som rymmer både finkulturfniss och hö hö hö.


Magnifik är också svartklädda tonårstjejkaraktären Linnea (som känns igen från Svart tulpan på Teater Scenario förra året). Likaså driften med fria teatergrupper, Möllevångenpoeter, konststudenter, designtrion Claesson Koivisto Rune och en rad andra absurda ”gubbar”. Inklusive upphovsmännen själva. För någon här har varit triggerhappy på metaknappen och titt som tätt låtit de riktiga Anders Andersson, Jonas Sykfont och David Wiberg kliva ur, tröttna på eller dissa rollerna, och varandra.


Den minimalistiska scenografin består av ett snyggt ljus- och ljudarbete och filmprojektioner, över en scen som är tom sånär som på de klädställningar som möjliggör snabba kostymbyten längst ut på scengolvets båda sidor.
   Det här välproducerade samarbetet har kanske snarare utvecklat varanernas formspråk än utmanat teaterprocessen. Resultatet är inte unikt nydanande eller alldeles väsensskilt från vad som kan ses på experimentella teaterscener och inom performanceområdet. Som humorshow ger jag Svensk tenn fem bananer, som teaterpjäs med tyngd inte riktigt en full rödvinsflaska. Men det blir en schyst mix.


 


Länkar:
Humorkollektivet Varanteatern bildades av några gymnasiekillar i Lund 1992, och har sedan dess gjort program för SVT och SR, festivalturnerat, satt upp föreställningar, släppt skivor och best of-dvd:er.


Kolla in Varanklipp på Youtube.


Svensk tenn kommer att spelas på Södra teatern i Stockholm och på Inkonst i Malmö.

Maina Arvas

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (0 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare