Förhöjd förvandlingKärlek och känslostormar, risker och möjligheter. Jonathan Silén och Mia Höglund-Melin överskrider givna könsidentiteter i Stefan Metz tankelek med Shakespeares könsrollslek.
Recensioner [2009-09-07]

Förhöjd förvandling

Trettondagsafton – vad du vill av William Shakespeare
Scen: Göteborgs stadsteater
Ort: Västra Götaland
Regi: Stefan Metz
Ljus: Max Mitle
Medverkande: Carina Boberg, Eric Ericson, Fredrik Evers, Mia Höglund-Melin, Carina M Johansson, Johan Karlberg, Victoria Olmarker, Thomas Nystedt, Jonathan Silén
Scenografi och kostym: Alex Tarraguel-Rubio
Ljud: Karin Bloch-Jörgensen
Komposition: Tore Norrby
Länk: Göteborgs stadsteater


RECENSION/TEATER. Trettondagsafton på Göteborgs stadsteater är ett fantastiskt förvandlingsnummer. Stefan Metz moderna tolkning av William Shakespeares könsrollslek ger oss spetsiga spegelskärvor att spegla våra genusbilder i.

Göteborgs stadsteater fokuserar på genus och mångfald. Att sätta upp William Shakespeares Trettondagsafton blir då ett självklart val – en pjäs där kärlek och dess alla känslostormar kompliceras av att den kvinnliga huvudpersonen blir tvungen att förklä sig till man för att komma nära den hon älskar.
   Hennes förvandling underlättas förvisso av hennes ungdom, och många förvecklingar uppstår innan allt återförs till det ”normala”.


Men vad är det normala? Regissören Stefan Metz driver tankeleken ännu ett varv runt. De flesta mansrollerna spelas av kvinnor och omvänt så att vi från början ställs inför sådant som att en man som spelar en kvinna blir förälskad i den han tror är en man fast det är en kvinna förklädd till man, spelad av en kvinna. Djärvt och spännande!


Spelar det överhuvudtaget någon roll vilket kön vi identifierar oss med? Kärleken har alltid förknippats med risker – men också med möjligheter! Alex Tarraguel-Rubios kostymer understryker denna ambivalens. Med sensibilitet och humor gestaltar han det androgyna som Metz regi lyfter fram.


Det måste vara ett nöje för ensemblen att leka med och överskrida givna könsidentiteter! Jag vill speciellt lyfta fram Mia Höglund-Melins (Viola) underbart queera framtoning: skör, oskuldsfull och oförvägen på samma gång. Och Per Sandberg i rollen som Olivia där han med hela känsloregistret tydligt åskådliggör det konstgjorda och konstruerade i våra könsroller. Carina M Johansson utmanar våra genusögon när hon träffsäkert gestaltar Tobias Rap, Olivias försupne och cyniske morbror med stora åtbörder men liten själ. Och sist men inte minst Victoria Olmarker (Tobias vän) vars rolltolkning spänner över hela spektrat, det finlemmat hariga och samtidigt spänniga som kan rymmas hos en (mans)person.


Scenografin för tankarna främst till funktionalismens förenklade formspråk och ger på så sätt en klar och stabil fond till det brokiga skådespelet. Den ledsagande musikaliska cocktailblandningen från dåtid och nutid förhöjer stämningen.
   Shakespeare lever!

Iva Åberg

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (6 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare

3
  1. lena 2009-09-08 07:38

    snyggt – men oerhört trist. visst, en påkostad och snygg föreställning, med en fin tomas nystedt… men varför dessa könsstereotyper? och vad vill man egentligen berätta? varför måste alltid män spela fjollor när de spelar kvinnor? och kvinnorna får en otacksam uppgift att ”som män” gå omkring bredbent på scen och muttra. Vad hände med kärleken i pjäsen? bättre borde Göteborgs stadsteater kunna!

  2. Michael 2009-09-10 10:36

    Flirt med publiken. Lek med könsrollsidentiteter…inte är Trettondagsafton på Göteborgs stadsteater särskilt utmanande eller uppmanande. Det är en kul uppsättning helt enkelt. Shakespeare silad genom ett nutidsfilter lämpat också för jämförbar tv-underhållning. Sånt ska en teater också vara bra på.

  3. Anna 2009-09-14 09:08

    Genus tolkningen blev till en välkänd slentrian. En buskis på stora scen. Nya spännande rolltolkningar heter; men som inte berör och återigen begår Stadsteatern mord på Shakespear!
    Varför, varför varför är viktiga frågor på teatern, ”varför vill jag berätta det här?” och när frågan är besvarad med hjärtat, då blir jag i alla fall intresserad!