Galopperande galenskapTrots temat dystopier verkar ensemblen i Trademark: Sweden ha väldigt roligt när de leker med Sverige. Pjäsen är en av akterna i Turteaterns helkväll Katharis. Foto: Jonas Jörneberg
Recensioner [2008-08-29]

Galopperande galenskap

Katharsis – Kung Oidipus och Trademark: Sweden av Sofokles och Turteaterns ensemble
Scen: Turteatern
Ort: Stockholm

Kung Oidipus av Sofokles
Regi och bearbetning: Jesper Feldt
Medverkande: Jesper Feldt
Scenografi och kostym: Emma Mierse
Ljud: Henrik Lagergren
Ljus: Norunn Standal
Teknik: Sara Gadd

Trademark: Sweden av ensemblen, efter citat från NSU
Regi: Erik Holmström och ensemblen
Medverkande: Erik Holmström, Jesper Feldt, Victor Ström, Lovisa Andersson, Henrik Danielsson
Scenografi, kostym och mask: ensemblen
Ljus: Norunn Standal
Teknik: Sara Gadd
Musik: Henrik Danielsson

Länk: Turteatern


recension/teater. Katharsis är två föreställningar i en – Kung Oidipus och Trademark: Sweden – och dessutom Turteaterns höstsäsongspremiär. Maina Arvas köper paketet "två dystopier under samma kväll" nästan från start.

Det råder anmärkningsvärt festlig stämning i den fullproppade foajén på Turteatern för att vara en tillställning med säljargumentet ”två dystopier under samma kväll!”.
   Men så är det också både avslutning på Paradisofestivalen och inledning av en ny säsong – med ny konstnärlig ledning – vilket firas med två pjäser till priset av en under det anspråksfulla samlingsnamnet Katharsis. Jag köper paketet nästan från start.


Jag säger nästan, för först misstänker jag att Jesper Feldts högenergiska entimmes enmansversion av Kung Oidipus mest ska bli en svettig skicklighetsuppvisning. Men det är inte bara sin fenomenala förmåga att på trickfilmsmagiskt vis få kroppen att vara på flera platser samtidigt – och ledigt befolka scenen med en hel ensemble, som dessutom för dialoger med varandra – som Feldt visar upp.
   Nej, det är även en djupt känd sympati med varje karaktär, i all den fysiska humorn finns hela tiden ett totalt allvar som suger neråt mot mörkret. En riktigt rolig tragedi, alltså.


Om Kung Oidipus, med sitt incesttrassliga relationsdrama i fokus, ändå på lite håll kan ses som en bild av ett samhälle i kris så gör kvällens andra pjäs precis tvärtom. I Trademark: Sweden är bilden av samhället själva plotten, men i framförandet av den abstrakta textmassan kan man efter ett tag urskilja mänskliga relationer.
   Manuset utgörs nämligen av utvalda och hopsatta citat från texter från NSU – Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet – ett samarbetsforum där UD, Exportrådet, Visit Sweden, Svenska Institutet och Invest in Sweden Agency ingår. Det blir en absurd samtidspoesi som smakar på ord som varumärke, globalisering, målsättningar, investeringar, kreativitet … som om den aldrig riktigt hade hört dem förut.


Detta framförs alldeles osannolikt lyckosamt av en frenetisk, fysisk, dansant, skrikig, tajt ensemble som tar hjälp av leksaksbilar, videoprojektioner och matkladdande i en trashestetik som ligger ganska nära exempelvis teater Moments.
   Naturligtvis anar man att ensemblens utgångspunkt är kritisk, i programmet skriver man att texterna man arbetat med tyder på en galen värld fylld av vinstintressen. Men i stället för att göra det enkelt och bara jobba med satir och ironi har man valt att möta denna galenskap med ännu mer galenskap. Riktigt seriös galenskap. Sådan som frikopplar texten, drar upp volymen, öppnar hjärnan och skakar om hjärtat. Mindre av välartikulerat debattinlägg och mer av katharsis.

Maina Arvas

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (1 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare

1
  1. Per 2008-12-11 01:09

    Fantastisk. Jag tyckte detta var bland det bästa jag sett på år!