KritikerbattleRäls_fotoCeciliaDjurbergSTORKritikerna Ylva Lagercrantz Spindler och Liv Landell Major möttes i ett kritikerbattle, där de liverecenserade Elisabeth Åsbrinks pjäs Räls. Anna Hedelius (till vänster) ledde samtalet. Foto: Cecilia Djurberg
Nyheter [2012-09-30]

Kritikerbattle på bokmässan

GÖTEBORG. Bok- och biblioteksmässan är inte bara böcker. Där finns plats för teater också. Under helgen anordnade Nummer två samtal med Elisabeth Åsbrinks dramatikerdebut Räls i fokus.

Elisabeth Åsbrinks debutpjäs Räls spelas för närvarande på Folkteatern i Göteborg. Den handlar om barnen Emil och Alice, som i februari 1939 möts på en tågperrong för att tillsammans med hundra andra barn skickas till Sverige. De lämnar ett Wien där förföljelsen av judarna har blivit mer och med våldsam. I Räls, som delvis bygger på autentiska brev från barnens föräldrar, möts Otto och Alice bortom tid och rum. Pjästexten återger också delar av ett protokoll från ett möte som nazisternas högsta ledning höll i Berlin två dagar före kristallnatten.

Under lördagen på Bok- och biblioteksmässan möttes Elisabeth Åsbrink och Nummers chefredaktör Anna Hedelius för ett samtal om Räls i Sveriges Tidskrifters monter. Elisabeth Åsbrink berättade om hur pjäsens drömspelsform växte fram, om humorn i pjäsen och om tematiken. Läs gärna mer om detta i en tidigare intervju med Elisabeth Åsbrink här.

Under söndagen anordnade Nummer ett kritikerbattle, då Ylva Lagercrantz Spindler och Liv Landell Major möttes för att liverecensera Räls. De båda Nummerkritikerna visade sig ha delvis olika uppfattning om pjäsen.

Ylva Lagercrantz Spindler ser det lyriska språket, som fungerade så bra i förlagan, Elisabeth Åsbrinks Och i Wienerwald står träden kvar, ställa sig i vägen för känslorna när delar av samma källmaterial blir teater. Den förhöjda spelstilen gör att hon har svårt att bli berörd på djupet, trots det viktiga och tunga ämnet. Hon funderar på om det också beror på att Folkteaterns ensemble mer känner sig hemma i en fysisk och realistisk spelstil än i den lyriska. En annan friktion hon påpekade var den mellan humor och allvar, där hon inte såg nödvändigheten i att ha med samtidsreferenser som kylskåpsmagneter och Brad Pitt i en uppsättning som i övrigt har formen av ett drömspel där då och nu flyter samman.

Liv Landell Major tycker om pjäsens drömspelsform och kan förstå ilskan de båda pjäskaraktärerna bär på gentemot varandra, trots att deras livsöden liknar varandra. Medan karaktären Alice fick möjlighet att studera och hade en mamma som överlevde kriget, blev Emil dräng i Tollarp och förlorade sina föräldrar. Liv blev berörd av pjäsen, men fick, som hon uttryckte det, ”hjärtflimmer” snarare än ”hjärtattack”.

Båda kritikerna menar att pjäsen har en allmängiltighet bortom judefrågan och tänker då på nutidens ensamkommande flyktingbarn.

Framöver kommer Nummer att ordna fler kritikerbattle. Håll utkik!

Nummer.se

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare