MartyrerSTORKatarina Lundgren-Hugg och Johan Stavring i Martyrer. Foto: Peter Westrup
Recensioner [2014-11-25]

Mästerligt konstruerad Mayenburg

Martyrer av Marius von Mayenburg
Översättning: Monica Ohlsson
Scen: Malmö Stadsteater Intiman
Regi: Olof Lindqvist
Scenografi: Karin Dahlström
I rollerna: Linda Ritzén, Johan Stavring, Henrik Svalander, Tom Ahlsell med flera
Länk: Malmö stadsteater


RECENSION/TEATER. I Martyrer av Marius von Mayenburg presenteras ett filosofiskt dilemma i kombination med en mästerlig intrig. Björn Gunnarsson ser ett välspelat drama på Malmö stadsteater.

Marius von Mayenburg har kallats en dramatiker med stora idéer. Bakom hans pjäser ligger oftast ett filosofiskt dilemma, och oftare än vad som är omedelbart synligt är det Tysklands trauma efter Förintelsen som ligger i botten. I Stenen från 2008 var temat huvudsak. Men även i Martyrer från 2012, som på ytan är ett skoldrama, kommer antisemitismens aldrig läkta sår i dagen.

Tonåringen Benjamin (Johan Stavring) blir plötsligt kristen fundamentalist. Ingen i hans omgivning förstår varför. Hans ensamstående mor, hans kompisar och hans lärare tillgriper den sekulariserade samtidens religion: psykologi och individualism. Benjamin måste ha problem med provocerande tonårstrots, eller blyghet, eller knark.

Men han menar allvar med sina svavelosande, bokstavstroende predikningar. Han har drabbats av Fjodor Dostojevskijs dilemma: vilka regler gäller när alla gör som de vill?

von Mayenburgs mästerskap i att konstruera en dramatisk intrig visar sig efterhand, när omgivningen får allt svårare att förhålla sig till budskapet. Framför allt är det Benjamins biologilärare (fantastisk scennärvaro av Linda Ritzén) som får ta smällen, dels i sexundervisningen, dels med evolutionen. Skolans rektor (Tom Ahlsell) slirar och tycker att hon ska anpassa sig i den fega relativismens anda, till exempel bjuda in kreationister till lektionerna. Hon försvarar sig med förnuftets och vetenskapens ideal.

När Benjamins renhetslängtan tar sig uttryck i klassisk monoteistisk misogyni, homofobi och därefter kristen antisemitism, är dramats motpoler klarlagda. Mot slutet försöker han sig på en ful lögn som försvar – ändamålen helgar medlen – men biologiläraren står pall. Bokstavligt talat.

Från svensk horisont tolkas pjäsen förstås som en konflikt mellan tro och så kallad ”aggressiv” ateism – biologiläraren blir onekligen väldigt upprörd. I Tyskland får frågan om kristen antisemitism en helt annan dignitet, särskilt som styckets präst (gudsnådeligt spelad av Hans-Peter Edh) förefaller vara katolik. Det är alltid spännande att se en pjäs av von Mayenburg, och ensemblen på Malmö stadsteater förvaltar komplikationerna väl.

Björn Gunnarsson

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (2 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare

1
  1. Monica Lessing 2014-11-29 09:29

    Knäpptyst i salongen, fantastisk föreställning, skådespelarprestationer maximala! MEN VAR ÄR PUBLIKEN??? 27/11 var det ganska tomt på Intiman.