Välkommen åter till Anfasia erbjuder ett återbesök på platsen där alla är unga, vackra och framgångsrika. Foto: Operation Opera
Recensioner [2012-09-03]

Opera med närkontakt

Välkommen åter till Anfasia
Ort: Halmstad
Koncept: Hedvig Jalhed
Musik: Mattias Petersson
Scenisk ledning: Hedvig Jalhed och David Hornwall
Scenografi: Mattias Rylander
Medverkande: Agnes Wästfelt, Karin Andersson, Hedvig Jalhed, John Kinell, David Hornwall, Helena Röhr, Rickard Stierna m fl
Länk: Operation Opera


RECENSION/LAJVOPERA. Högklassiska musikinsatser, elektronika och rollspel är några av beståndsdelarna i Välkommen åter till Anfasia. Björn Gunnarsson ser en dystopisk lajvopera i Halmstad.

Konceptet Anfasia är ett försök av Operation Opera att föra samman rollspelslajv med musikdramatisk scenkonst, närmare bestämt samtida kammaropera. Fiktionslandet, parallellvärlden, är en dystopi som kan påminna om både George Orwell, Aldous Huxley och Karin Boye.

Projektet startade 2011, och nu erbjuds ett återbesök på platsen där alla är unga, vackra och framgångsrika. Samtidskritiken är inte precis undanskymd: det börjar med indoktrinering i positivt tänkande, ”allting kommer att bli bra”, en fras som också sjungs. Perfektion, ungdom, friskhet, bekymmerslöshet och skönhetsdyrkan premieras under ledning av ”översten” och ”härskarinnan”, en kombination av galen vetenskapsman och militärdiktator.

Det hela är som en konceptuell performance med publikmedverkan, men på föreställningen jag ser väljer hela publiken att vara passiv i förhållande till spelet. Inträdesceremonierna är utdragna, sedan förevisas Anfasias ”framgångslabb”, ”lyckorum” och ”medicinrum”.

Musikinsatserna är högklassiga, och mycket välrepeterade med tanke på att musiker och sångare ibland befinner sig i olika rum. Mattias Petersson står för kompositionen. Dess elektronika  – från ambienceharmonier till industribrötigt, militaristiskt black noice – både kontrasterar och harmonierar oväntat med sång i traditionell operastil. I synnerhet Agnes Wästfelt som sköterskan är mycket hörvärd.

För mig blir närkontakt med opera poängen med föreställningen; det är inte ofta man hör klassiskt skolade sångare ta i för fullt några meter ifrån sig. Dramatiken inskränker sig inledningsvis till föreläsningar om Anfasias regelverk, samt en skönhetstävling för dockor: just dockor ska visa sig vara Anfasias skönhetsideal.

Mot slutet blir föreställningen enbart konventionellt dramatisk: kvinnan i ett gift par gör uppror mot föryngringsmedicinen, och båda straffas med tvångsingrepp i utseendet. Utopin visar sitt auktoritära ansikte mot avvikaren, som inte vill uppfylla målsättningen med ”bättre, renare, snyggare”. Där blir Anfasia-lajvet allt annat än lekfullt, och därmed också riktigt bra.

Björn Gunnarsson

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (10 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare