Sårig sorg väcker skrattTre syskon samlas vid sin mammas dödsbädd i Maria Bloms Under hallonbusken. På bild Barbro Enberg, Måns Clausen, Anna Granquist och Susanne Hellström. Foto: Per Eriksson
Recensioner [2012-02-27]

Sårig sorg väcker skratt

Under hallonbusken av Maria Blom
Scen: Dalateatern
Ort: Dalarna
Regi: Åsa Ekberg Kentros
Scenografi: Ulla Dahlström
Ljus: Fredrik Jansson
Mask: Cajsa Jackson
Medverkande: Måns Clausen, Barbro Enberg, Anna Granquist, Susanne Hellström, Hugo Emretsson
Musiker: Hannes Heinemann/Linnea Westblom, oboe
Länk: Dalateatern


recension/teater. I Maria Bloms Under hallonbusken blir publiken direkt tilltalad över scenkanten och inbjuden att ta del av familjemedlemmarnas samtal kring en mammas dödsbädd. Trots sorgen torkar Yvonne Busk skrattårar på Dalateatern.

Rummet är grått, kallt, kalt. Men vid sidan av det grå löper, i Ulla Dahlströms scenografi, en blodröd fond. En puls, en livsflod eller kanske insidan av de ögonlock, som Anita hållit stängda i tio år. När hon öppnar dem står hennes vuxna barn där, hastigt hitresta, med denna hennes dödsdag oplanerat inklämd i sina fullspäckade kalendrar.

 

Det är Pontus (Måns Clausen), sjöbefäl som kommer från jobbet med uniformen fortfarande på. Eleganta och neurotiska Klara (Anna Granquist) har flugit från Köpenhamn där hon bor. Den till synes självuppoffrande Hedda (Susanne Hellström) försöker släta över allt svårt genom att fixa hämtmat och baka hallontårta. Tre människor med varsitt tungt bagage av motstridiga tankar och obearbetade känslor.

 

I fokus finns den eviga familjefrågan – att vara älskad eller inte. Hur och av vem? Den studsas mellan Anita och hennes barn, men också mellan syskonen och mot icke närvarande personer. Det är sorgligt, sårigt, rentav fruktansvärt emellanåt. Men vad gör vi i publiken? Vi torkar skrattårar! Trots det koncentrat av uppdämd ångest som strömmar från scenen. Hur går det till? Jag antar att komiken uppstår i mötet mellan Maria Bloms text och regissörens (Åsa Ekberg Kentros) samt ensemblens känsla för timing och gestaltning av det trasiga. Men också för att detta ställs mot en befriande enkelhet, förmedlad av en budbärare (Hugo Emretsson) från Anitas förflutna, som på trygg värmländska serverar vardagskloka sanningar om kärleken och livet.

 

Beskyllningar kastas ut. Men detta är ett familjedrama där sanningarna inte blottläggs fullt ut. Bortom orden anar vi många skäl till varför allt blivit som det blivit. Anita förvaltar väl den extra stund som skänks henne och berättar för sina barn om sitt livs största hemlighet. Barbro Enberg lyckas i Anita fånga en person som är lågmäld, väl medveten om sin otillräcklighet som mamma, men också stolt och mer förlåtande mot sig själv än vad hennes barn är. När hon lämnar dem, hallontårtan och livet är det med värdighet. Och vi som varit med om hennes sista stund står omtumlade kvar, såväl på som utanför scenen.

 

Läs Nummers intervju med Maria Blom inför Dramatens urpremiär av Under Hallonbusken.

Yvonne Busk

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (46 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare

2
  1. Bo Johnsson 2012-02-28 01:18

    Under Hallonbusken. Har någon av er kollat in hallonbusken i Helsingborg?

  2. Nummer,se 2012-02-28 11:49

    Hej Bo! Vi på Nummer.se har tyvärr inte haft möjlighet att bevaka Under Hallonbusken på Helsingborgs stadsteater – en uppsättning som hade premiär samma dag som i Falun. Kanske kan någon annan läsare berätta?