I XOXY kastar man sig in i bland annat in i gestaltningar av onanifantasier av olika slag samt lägger ut texten om huruvida klamydia smittar mellan två tjejer som gnider sig mot varandra med jeansen på. Foto: Anna Nordlund
Recensioner [2013-10-21]

Sex och samlevnad 2.0

XOXY av Helena Engberg, Paulina Göth, Freja Hallberg
Scen: PotatoPotato på Landskrona teater, spelas på Bastionen i Malmö från 5 nov
Ort: Landskrona
Regi och rum: Freja Hallberg
Projektioner: Martin Olsson, Anna Nordlund
Medverkande: Helena Engberg, Paulina Göth, Rebecka Askaner och Elinor Forsheden-Sidoli
Länk: PotatoPotato


RECENSION/TEATER. Via hög musik och vildsint dans kompletterar PotatoPotato skolans läroplan med kittlande resonemang om sex. Anders E Larsson blir tonåring på nytt i på Landskrona teater.

Upplägget för XOXY känns igen från vårens föreställning Sug F*, Slicka K**. I båda fallen handlar det om pedagogiska scener med sexualiteten i fokus. XOXY är ett uttalat komplement till Lgr 11 – grundskolans nya läroplan som introducerades hösten 2011 – och PotatoPotato tar sitt självpåtagna ansvar på fullaste, kreativa och gränstänjande allvar.

Jag sitter i ett hav av nyblivna tonåringar, och det är väl ingen tvekan om målgruppen och syftet med XOXY: Att expandera läroplanens torra prosa och stoppa in lite mer kittlande resonemang som talar till tonåringarnas verklighet – med hjälp av all den teknik och uttryck som omger dem.

Följaktligen går man ut hårt och drar in publiken via musik på hög volym (levererad från det dj-set som står på scenen) och vildsint dans i djurmasker – som en påminnelse om dagens ämne sticker skådespelarna under dansen förföriskt ut tungorna ur gorillamaskernas ögonspringor.

Efter en introduktion, där intressanta funderingar luftas om huruvida tonåringar tittar på porr eller ej och att det inte är någon skillnad på teaterskådespelare och porraktörer eftersom båda får betalt, är vi i gång. Man kastar sig in i gestaltningar av onanifantasier av olika slag, lägger ut texten om huruvida klamydia smittar mellan två tjejer som gnider sig mot varandra med jeansen på och jeansen blir blöta (svaret är nej) och kommer med repliker som ”ibland är man så jävla hetero i huvudet”.

Från Sug F*, Slicka K** återkommer vissa karaktärer, som de två bloggbrudarna och sexutbildarna Calle och Leffe. En av bloggarna har just lanserat sin nya blogg, som heter Hora, medan hennes gravida kollega undrar om hon ska döpa barnet till Fitta, Klitta eller Olla (femininum av Olle). Samtidigt har hon en bildblogg där hon lägger ut bilder på okända ”bitchar” – något som hennes kompis definitivt inte tycker är okej (tills det visar sig att bilderna i själva verket föreställer tikar…).

Jo, PotatoPotato är bra på att suga till sig aktuella fenomen och händelser och omvandla dem till sceniskt material – något som säkert träffar rätt hos den unga publiken. Och man försöker medvetet att problematisera de skällsord som till vardags haglar på skolgårdarna. ”Hora” förklaras till exempel med någon som njuter av något i allmänhet – vilket även gäller föreställningens manlige ljudtekniker eftersom han är tycker om att äta mat.

XOXYs enskilda höjdpunkt är en pianoballad som så småningom eskalerar på ett mycket underhållande sätt: ”Jag stoppade upp en tandborste i fittan – det kändes skönt, en penna i röven – det kändes skönt, jag stoppade upp en byggnadsställning i…”

Min allmänna invändning är att det blir lite segt här och var och att helheten känns lite sketchartad med en inte alltid fördelaktig variation i tempo. Trots det gissar jag att man nog lyckas med att avdramatisera en del sexuella begrepp och föreställningar för sin målgrupp. Och det känns nog skönt.

Anders E Larsson

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (3 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare