Rofyllt för landkrabborDen interaktiva föreställningen Sjömanskyrkan inombords tar med Lis Hellström Sveningson på en nostalgisk och rofylld kryssning mellan minnets kobbar och skär. Foto: Jon Liinason
Recensioner [2011-11-03]

Rofyllt för landkrabbor

Sjömanskyrkan inombords av Johan Forsman och Johan Rödström
Scen: Aktör & vänner i Sjömanskyrkan
Ort: Västmanland
Medverkande: Stefan Andersson, Sutoda - Daniel Andersson, Joachim Axelsson, Tomas Björkdal, Hjördis Davidson, Robert Eklund, Johan Forsman, Charlotta Grimfjord Cederblad, Simon Hasselblom, Andreas Johansson, Matilda Johansson, Krzysztof Kopij, Johanna Larsson, Rasmus Lindgren, Louise Magnusson, Pia Nordin, Anders Norell, Rasmus Persson, Iris Piers, Erik Radix, Johan Rödström, Bernhard Stauffer, Anton Stokes, Louise Waite, Stina Östberg, Sara Östebro
Länk: Aktör & vänner


recension/teater. Sjömanskyrkan inombords är en inre utflykt i tiden som för dig ut på såväl kända som okända vatten. Lis Hellström Sveningson känner hjärtat slå när Aktör & vänner lotsar henne genom en sjöfolkets samlingspunkt i Göteborg.

Det finns miljöer som förflyttar oss till en annan tid, får hjärtat att slå i en annan takt. När jag stiger in i Sjömanskyrkan i Göteborg för att ta del av Sjömanskyrkan inombords, Aktör & vänners nya föreställning, hamnar jag direkt i 1950-talet. Jag känner igen mig, det var det decennium jag föddes in i. 1954 invigdes Sjömansgården, som huset hette då.


Sjömanskyrkan inombords är ännu en av Johan Forsmans och Johan Rödströms inträngande expeditioner. Nu för de publiken in i ett hus, där medlemmar i gruppen tar emot i varsitt rum. Det är sista produktionen som Aktör & vänner gör. I vår tar Forman och Rödström över verksamheten i egen regi.


Titeln är dubbeltydig, att stiga inombords understryker anknytningen till havet, men Aktör vill även att jag ska resa in i mig själv. Entréavgiften är valfri och alla får en exklusiv tid. Evert Taube håller mig sällskap medan jag väntar.
   Receptionen är första rummet. Jag får tydliga instruktioner för kvällen och erbjuds att lämna valfria påminnelser om mitt liv utanför till förvaring. Mobilen och klockan får stanna.


Det massiva huset är märkligt stilla inuti. Lugnet beror på kvällen, anslag och informationsbladet Hemmahamn vittnar om dagarnas aktiviteter. Trots att inga skutor längre ligger vid kajen nedanför behöver sjöfolket fortfarande någonstans att ta vägen. Ett liv ombord blir gärna rotlöst på land. Men Sjömanskyrkan är öppen för landkrabbor också. Allt handlar om behov.


Varsamt lotsas jag genom huset. Blir bjuden på te i mässen, lyssnar på ljud och inspekterar skåp i köket, ser Stina Östbergs film Floating Island – om livet på en oljetanker – i en hall. I salongen och Skeppet, samlings- och kyrkosalen, bibringas jag meditativa funderingar innan jag tar trapporna, kantade av minnestavlor över alla som omkom i kriget, ner till caféet. Där är Taube tillbaka och jag får stanna så länge jag vill.


Tiden har förstås inte stått stilla, arkitekturen och inredningen är bara sällsynt välvårdad. Det ger Sjömanskyrkan ett annat tempo och det är svårt att inte bli påverkad. Aktör & vänner har blivit det, de putsar fram detaljer av liv som byggnaden rymmer och ger dem som gåvor till mig. Utan pekpinnar. Våga ta emot så får du en timmes välbehövlig reflektion.

Kontrasten till Göteborgskvällen utanför är hård. Det första jag gör är att springa efter spårvagnen.

Lis Hellström Sveningson

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (224 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare