3 systrar- gästspel på Teater Giljotin

Tunga suckar, tunga steg – de tre systrarna Olga (Anna-Lena Strindlund), Masja (Karin Bergquist) och Irina (Caroline Ilea) längtar passionerat. Och egentligen inte så mycket till något som bort. Bort från den lilla ryska garnisonstaden där de bor, bort från tråkig äkta make, bort från bristen på visioner, bort från sysslolöshet, bort från ansvar. I en tid när det klagas på att kvinnorollerna är få och dåliga är det befriande att, inkluderat svägerskan Natasja (Elina du Rietz), se fyra så bärkraftiga kvinnokaraktärer på scenen i denna 1800-talsklassiker. Att husan Anfisa får jordnära pregnans av Henriette Schück och att doktor Tjebutykin ges kvinnlig gestalt av en Pia D Baeckström med komisk ådra ger extra fräschör åt föreställningen.
   Det är på det hela taget kvinnorna som dominerar 3 systrar på Teater Giljotin. Regissörerna Marcus Groth och Jojo Tuulikki Oinonen har fört in gestaltterapin i repetitionsarbetet och det tycks som om den kvinnliga delen av ensemblen har haft närmare till känslan och kontakten med sig själva. I de tre systrarnas spel finns en närvaro och intimitet där allt, inklusive tårarna som trillar från Irinas kinder, är äkta. Jag blir berörd och bara vid några tillfällen en aning besvärad då lidelserna känns för privata. Med rysk mustig a capella musik och naturligtvis, tesamovaren och de stormönstrade draperierna som inramning, blir 3 systrar på hela taget till en mycket uppfriskande föreställning. Jag längtar! Efter mer!