Andas, sedan dansaFrån en hårig, gåtfull och obestämbar varelse till något alltmer mänskligt. I projektet Bli människa! bjuder Byteatern & co in till en resa i mänsklighetens historia.
Fördjupning [2009-11-09]

Andas, sedan dansa

NEDSLAG/TEATER. Vad är det att vara människa? Några möjliga "svar" har tagit scenisk gestalt efter två års samarbete mellan Byteatern, Kulturskolan i Västervik, Dörbyskolan i Smedby och Teater F.U.B. Bli människa! gav Nummer i uppdrag åt Margareta Wiman.

Fotspåren på scengolvet ser nästan uråldriga ut. Eller nej, kanske inte trots allt. Förmodligen bör de vara runt storlek 38 eller mer. För visst har väl vi som långväga ättlingar till de första Homo sapiens något större fötter?
   Men okej, fötter, händer, ansikte, kropp, ögon, hår – i den härliga primatsoppan återkommer samtliga ingredienser. Nu och för all tid: vi är mer lika än olika!


Men stopp, hur gick det hela till från första början? Och vad ÄR egentligen en människa? Ja, det är frågan.
   Efter två års samarbete mellan Byteatern, Kulturskolan i Västervik, Dörbyskolan i Smedby och Teater F.U.B. har några möjliga ”svar” tagit scenisk gestalt och, enligt programbladet, med Lasse Bergs Gryning över Kalahari som lustgivande utgångspunkt.


Alldeles i upptakten blir publiken (Västervikselever från årskurs 7, deras lärare samt undertecknad) ombedda att försöka fokusera inåt. Det är nämligen dags att, med ögonbindlar framför ögonen, göra en tankeresa. En resa som i minnet ska visualisera våra förfäder, ända ner till vår gemensamma Afrikafamilj.
   Och visst, under Martin Ellborgs guidning tycks ”övningen” funka hyfsat, inte för alla, men förhoppningsvis för flertalet, och en grundkänsla av samband har planterats: vandringen framåt kan börja.


Först är livet bara som en andning. Från en hårig, gåtfull och obestämbar varelse. Därefter alltmer mänskligt. Stenar och käppar blir verktyg, elden ”uppfinns” och de första stapplande orden skapar, bokstavligen, broar över klyftorna.
   Ur språket uppstår sedan berättelserna, myterna, förmågan att längta och att formulera moraliska och solidariska handlingar. Men också motsatsen: uteslutning och mobbning, vardagsenkelt illustrerade av den unga merparten av ensemblen.


Tidigt finns även rytmen och dansen – och musiken, här från bas, trumma och plåttunna. I bakgrunden projiceras grottväggen med sin blodröda ockra, eller händer som möts och skiljs. Det är stämningsfullt, ibland nästan andäktigt (alltför andäktigt för en del) och bär liksom spår av ett slags kreativ urprocess. För ungdomarna själva och deras publik, samt, antar jag, för de fyra Byteaterproffsen.


Föreställningen avslutas med glädjedans. En sten visar sig vara en skalle, några pinnar en (över)rörlig streckmänniska: en Dancing queen. Som rockar Abba med hela ensemblen – helt klart det mest populära inslaget under den knappt timslånga föreställningen.
   Äntligen har vi kommit fram till här och nu, och vilken tur att vi fortfarande har framtiden för oss!



FAKTA
Titel: Bli människa!
Scen: Bryggaren/Byteatern
Ort: Västervik
Idé: Anna-Greta Larsson och Bodil Göransson
Regi: Åsa Back
Scenografi: Magnus Lönn och Bodil Göransson
Medverkande: Anna Thorén-Mörnerud, Anna-Greta Larsson, Lars Sonnesjö och Martin Ellborg från Byteatern. Elever från Kulturskolan i Västervik, Dörbyskolan i Smedby och Teater F.U.B.
Övrigt: Föreställningen ges under november i Kalmar.
Länk: Byteatern

Margareta Wiman

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare