Avdramatiserad reaktorNere i Sveriges första kärnreaktor, reaktor R1, dansas Härmapan. Platsen avdramatiseras och blir till både gympasal och kyrkorum. Foto: Urban Jörén
Recensioner [2008-04-04]

Avdramatiserad reaktor


recension/dans. Dans i en gammal kärnreaktor, trettio meter under jord. Kan det vara något? Anna Källblad och Uglycute har tillsammans skapat verket Härmapan. Och ingen annan plats än R1 hade varit rätt.

I dansföreställningen Härmapan spelar själva scenrummet, Reaktor 1, en av huvudrollerna. Kanske inte så underligt med tanke på den forskning kring kärnkraft och kärnvapen som en gång pågick där.
   Anna Källblad har tillsammans med designgruppen Uglycute gjort ett platsspecifikt verk som försöker ta till vara på den speciella platsens förutsättningar. Platsen som ligger inne på Kungliga tekniska högskolans område är en gammal reaktorhall, trettio meter under jorden. I mitten finns i dag bara ett stort hål där reaktorn tidigare stod. Staketet runt om hålet och den gigantiska takhöjden är både fascinerande och samtidigt skrämmande. På samma kortsida som publiken nu sitter vid ligger de gamla kontrollrummen och det är inte svårt att föreställa sig hur tekniker i vita rockar på 1950-talet övervakade Sveriges första kärnreaktor.


Samtidigt som platsen avdramatiseras i föreställningen händer någonting nytt med den. I Härmapan är den såväl gymnastiksal, fabrik som kyrkorum. Det sakrala och högtidliga förstärks dessutom av mezzosopranen Annette Tarantos sång, musik från det sena 1500- eller det tidiga 1600-talet.
   I till synes lätta och lediga kläder som liknar träningskläder rör de fyra dansarna sig både trevande sakta och mera nyfiket och undersökande. De mäter och kontrollerar rummet med den egna kroppen som utgångspunkt, samtidigt som de hela tiden söker sig till varandra. Oavsett om det är för att vila sig eller för att prova en ny pose eller någon annan möjlig position är de beroende av varandra.
   Tydligast blir viljan till kommunikation och samarbete när de tillsammans snickrar en bänk, väver för hand på en stående vävstol eller gör en stor skål av lera. Det gemensamma blir inte bara rörelser och handlingar utan till någonting mer konkret. Även om föremålen – formgivna av Uglycute som gjort sig kända för sin design av enkla material som spånplattor och skumgummi – nu blir fina är det inte huvudsaken här. För här blir de till spår av göranden och av använda material, man skulle kunna säga ting som förkroppsligad handling. Men det är svårt att tänka sig den här Härmapan skulle kunna äga rum på någon annan plats än i Reaktor 1, R1.

Thomas Olsson

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (0 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare