Med handkameran mot krigetHenric Holmberg, Per Grytt och Fredrik Evers i Babel av Elfriede Jelinek på Göteborgs stadsteater
Recensioner [2010-09-20]

Med handkameran mot kriget

Babel av Elfriede Jelinek
Scen: Nya Studion, Göteborgs stadsteater
Ort: Västra Götaland
Regi: Mellika Melouani Melani
Scenografi: Henrik Ekberg/Clive Leaver
Ljus: Max Mitle
Kostym: Jennie Bramer
Mask: Ingela Collin
Medverkande: Fredrik Evers, Per Grytt, Henric Holmberg, Caroline Söderström, Anna Wallander samt statister: Fredrik Andersson, Gustav Björnlund, Christian de Flon, Nils Lindenmo, Fredrik Lusth och föreläsare: Jan Lif, Felix Larsson och Staffan Larsson
Länk: Göteborgs stadsteater


RECENSION/TEATER. Elfride Jelinek hjärta Mellika Melouani Melani är lika med sant! Liv Landell Major har varit på Göteborgs Stadsteater, och konstaterar att Babel inte hade överlevt en dag i SD-land.

Babel på Göteborgs Stadsteater är ett klockrent exempel på en sån där provocerande kulturyttring som svenska rasister har deklarerat att de vill rensa bort: ett småpsykotiskt, högintellektuellt manus av en tant med smetigt läppstift. Svordomar och könsord hela tiden, objektifierade manskroppar i alla hörn och en regissör med konstigt namn som jämt ska problematisera terror och etnicitet. Inte fint alls!


Jag har varit lite irriterad på Mellika Melouani Melanis förkärlek för handkameror och tv-skärmar, men den här gången fungerar det väl.
   Elfride Jelineks mytologiskt inspirerade betraktelse kretsar kring Irakkriget och övergreppen med kameror i tortyren av irakiska krigsfångar. Caroline Söderström förkroppsligar den amerikanska soldaten Lyndie England – ökänd för att ha poserat bredvid de anonymiserade, arabiska kropparna i Abu Ghraibfängelset. Snabba collage där de ruskiga bilderna flimrar förbi i samma rasande fart som orden väller fram, och åtminstone min förståelse förflyttas till ett fysiskt plan.
   Det är riktigt otäckt och värre blir det.


Melani smyger in experiment som visar på hur lätt de flesta människor förvandlas till nyttiga idioter och bödlar vars ansvar bor i skogen. De förvuxna manskeruber som vougear sig igenom föreställningen ställs upp på rad, och publiken förmås måla på deras kroppar – för att göra konst. Javisst, folk ställer upp. För man är ju artig och avspänd, ja man till och med fnissar åt det som händer. Sedan fnissar man lite till när en låtsas-k-pist kommer fram. Man slutar inte fnissa förrän keruberna ligger döda i en hög och Melanikameran förevigar dem, och jag undrar i mitt stilla sinne om det var lite fnissiga Lyndie och hennes polare kände sig när de bara lydde order.


Statisterna är centrala, men skådespelarna drar det tyngsta lasset när de utan att tveka äter sig in i Jelineks kompakta, morbida värld. Samtliga lyser starkt, men jag kan inte bli att trycka lite extra på gillaknappen för Henric Holmberg och hans torra humor – den ger honom en extra kontur. Men i stort är Babel alltså en lagseger. En stor sådan.

Liv Landell Major

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (0 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare