Petrolio2 är en påminnelse om Dansens Hus historia. För tjugo år sedan gästade Cristina Caprioli samma plats med Petrolio – ackumulation av materia. Båda verken tar namn och inspiration från filmskaparen och författaren Pier Paolo Pasolinis ofullbordade verk Petrolio som kan beskrivas som en ackumulation av (text)materia.
Cristina Caprioli/CCAPs fyrdelade föreställning Petrolio2 består av fyra delar – koreografiska nedslag, ordbävning, billäsning och installation. Koreografiska nedslag, som visades på Dansens hus Lilla scen under premiärkvällen, är ett verk för sju dansare och en författare.
Föreställningen utspelas i en vit torrlagd bassäng. På grund av sitt djup är den delvis skymd från publikläktaren. Detta tvingar publiken att göra ett val, att sitta kvar och se en del av koreografin via (rätt små) skärmar eller att förflytta sig ner till bassängkanten. Vi som tar oss ner till bassängen får en mycket intim upplevelse på grund av närheten till dansarna.
Bassängens intensiva vithet för tankarna till ett ljusrum, i detta ljusrum rör sig dansarna iförda åtsmitande kroppsfärgade särkar som konstant glider upp och lika konstant dras ner. Det är som om dansarna demonstrativt försöker skyla sig mot publikens närgångna blickar. I kontrast till dem är författaren iförd heltäckande svarta kläder vilket ger honom fokus trots att han större delen av tiden sitter helt stilla.
Capriolis komplexa krävande koreografi är minutiöst balanserad både som komposition och uttryckt genom den enskilda dansarkroppen. Varje dansare verkar vara helt grundad i den tankemässiga basen till koreografin. Hur skulle de annars så skickligt finna sin egen balans mellan den fysiska närhet och distans som krävs för att koreografin skall kunna förmedla texternas inre desperation.
Petrolio2 påminner mig om att vi är visuella varelser. Koreografin ger mig en insikt i den desperata energi som drev Pasolini. I synnerhet när dansarna interagerar med Johan Jönsons text. Men i föreställningens avslutning när, orden lämnas åt sig själva, upplever jag bara leda inför Pasolinis konstant upprepade machosexualitet.
Loading ...
