Zeljko Santrac har själv gått teaterhögskolan i Belgrad och han berättar att förhållandet till teatern där är lite av det motsatta från det i Sverige.
– Där är teatern som näring för människorna, lika viktigt som brödet är här. Där finns en stor publik medan teatrarna i Sverige kämpar med att locka folk.
Han har arbetat bland annat på Malmö dramatiska teater och Moomsteatern, men Zeljko tycker att det är svårt att få skådespelarjobb när man bryter, att man alltid måste spela invandrare. Själv tackar han nej till schablonroller som inte är någon utmaning.
– Teatern är väldigt konservativ och rigid jämfört med film och musik. Där är man mer öppen för nya dialekter. I en stad som Paris är det bättre. Där kan en kines som bryter spela Hamlet. Det finns en stark vilja i Sverige, men det är inte riktigt någon som vågar.
Vill både roa och störa
Vårens pjäs med Theatron heter Ingen jag har och är skriven av Edward Bond. Regisserar gör Radoslav Milenkovic, en känd regissör från forna Jugoslavien.
Pjäsen handlar om framtiden. Enligt Zeljko behandlar den både hur vi lever i dag och hur det kan komma att se ut 2077.
– Samhället har rasat samman och det är förbjudet att minnas. Det är en svart bild som målas upp, men det är samtidigt en underhållande och absurd pjäs med mycket igenkänning.
Zeljko hoppas att den ska skaka om publiken och att Theatron ska lyckas med sina mål som teatergrupp – att roa, störa och granska samhället.
Loading ...
