Ett fönster som lucka 24 i adventskalendern. Så drömde Åsa Linderborgs pappa Leif om att folk skulle tänka när de passerade huset på Rönnbergagatan i Västerås. Innanför fönstret är inte allt så jullikt.
Kärlek finns, liksom humor i överflöd. Där finns stolthet och politiskt patos, men också missbruk och självförakt.
När Linderborgs gripande roman får sin sceniska urpremiär i Västerås ser vi fönstret med de båda kristallampetterna från insidan. Det snöar utanför. Det blir en mycket vacker bild av hur två människor, i tysthet, kämpar för personlig trygghet och för rättvisa i världen.
Tomas Tjerneld gestaltar Leif med värme och humor. Han, den stolte härdarmästaren, med hjärtat till vänster, han som i Åsas värld är en draktämjare med magiska krafter vid Metallverkens ugn.
Mirja Burlin är en porträttlik Åsa, som växer från det naiva barnets storögdhet och absoluta lojalitet till någon som överglänser sin pappa i intellektuell briljans.
Dramatikern Emma Broström har vaskat fram de sceniska guldkornen ur romanen och satsat på handling i stället för redovisad känsla. Regissören Eva Gröndahl har målat en fresk i många färger.
Starkast lyser förstås den röda – Åsas hår och läppstift, porträttet av Che Guevara och den politiska hemvisten. Men den röda färgen står också för ambivalens. Någon röd penna tänker pappa Leif inte använda för att underteckna checken i mataffären. Då kan ju någon tro att han är kommunist och det vill han inte skylta med i 1970-talets Västerås.
Kritiken är lågmäld, men jag tar åt mig. Mitt eget 1970-tal bestod av villa och kärnfamilj i samma område som Åsa och hennes pappa. Och visst viskades det ibland om den rödlätta tjejen i klassen över – kommunisten med rött läppstift. Varken tiden eller staden var större än så.
Symboliskt laddade filmprojektioner, liksom ryska sånger, Mikael Wiehe och Ebba Grön binder ihop ett rapsodiskt manus och gör föreställningen till en tidstrogen helhet, som lämnar emotionerna att uppstå i salongen.
När Åsa slutligen inte bjuder far på sin disputation är det mycket svårt att hålla tårarna tillbaka.
Loading ...
