Bjällerklang för Alan Ayckbourns En fröjdefull jul på Regionteatern Blekinge Kronoberg? Ja. Jo. Visst. Under förutsättning att man köper att släkten är värst, tragikomisk till sin natur och villigt låter sig representeras av ett antal frustrerade och misslyckade individer som i varierande emotionell omfattning gör helgernas helg till en kaotiskt festlig uppgörelse – som leder fram till i princip ingenting. Mer än en dos underhållning med lagom svärtade undertoner.
Regissören Marie Parker Shaw placerar Alan Ayckbourns 25:e pjäs (av hittills fler än 60) där den vanligtvis brukar förläggas: ungefär samtida med pjäsens tillkomst 1980. Som om konceptet 1980-talssitcom, kärlekstörstande kvinnor, barnsliga män, alkoholiserade fruar med noll koll på spisen, slappsupande fäder och arga mammor fortfarande funkar av egen humorkraft.
Men, men. Typer och könsrollsmönster må vara daterade, för komikens skull är acceptansen stor. Sådan är överenskommelsen.
Första akten stavas eskalerande trubbel, med hela gänget på lite seg kollisionskurs mellan vardagsrum, hall och matsal. På övervåningen befinner sig de osynliga barnen, i köket pågår lammsteksförsök och under den tindrande granen ligger klapparna och lockar.
En hel arsenal Tjechovska (medelklass)gevär görs gradvis redo att avfyras under andra aktens höjdpunkter. Där Ida Steéns höggravida Pattie tillsammans med Ludvig Fahlstedts Bernhard och hans dockteater får till en av föreställningens roligaste scener.
Skådespelerna är för övrigt a och o. Sanna Turessons förvirrade Rachel i en underbar tolkning. Hennes vän Clive, Henrik Svalander, författare och bra tänd på Magdalena Eshayas pretty Belinda. Hans Ungs bindgalne Harvey, med vapen lika mycket på hjärnan som i handen.
Phyllis, katastrofen i köket, perfekt gestaltad av Catherine Westling. Mats Sturessons loser Eddie och Bengt Dahlbergs tråkmåns Neville.
Ja. Jo. Visserligen dröjer det något, men till slut får En fröjdefull jul riktigt bra snurr på karusellen.
Loading ...
