För flickidoler är i alla fall redan minst en av killarna i lineupen.
När ståuppshowen, som enkelt benämns ”Turnén 2008”, kommer till Stockholm och Wallmans Intiman öppnas den med ett rockmaffigt Hells Bells-klockintro – som drunknar i publikens sopranskrik. Stockholms tonårstjejer har gått fröken ur huse och tagit med sig såväl pojkvänner som godispåsar in i salongen och på rockkonsertvis står en kille med brittisk accent och kränger Björn Gustafsson-t-shirtar i foajén. Kanske har också någon tältat för att få biljetter, vad vet jag?
Men själva showen har faktiskt några snäpp kvar till rock’n’roll-nivå.
Även om Özz öppnar och öser på som klockan inte alls var 17.30 en regnig onsdagskväll i oktober. Med en satirakt som syftar till en hel del eftertanke, även om vi känner igen hans stående tema ”jag är kurd, jag har inget land, jag har inga gränser alls”. Briljant kombinerar han sina starka sidor och får FRA-lagskritik att landa i en rövknullsmetafor. Och ska ha en guldstjärna, som passar på att smiska upp sjuka kvinnoideal inför denna Hello Kitty-publik, som egentligen mest tycks vänta på att Björn Gustafsson ska gå på.
Men först kommer farbror Måns. Som med gubbtråkig slips och kavaj riktigt understryker åldersskillnaden mellan de två 33-åriga komikerna före paus och de mer än tio år yngre Soran och Björn efter paus. Och bjuder på stilsäker gammal-är-äldst-humor. För – om jag får låna en sliten Släng dej i brunnen-ingång – man vet att man närmar sig medelåldern när man garvar så tårarna sprutar åt ett skämt om någon som hamnat i TV3:s Lyxfällan på grund av en åkgräsklippare.
Felet med Soran Ismails kläder är tyvärr att han just ikväll inte verkar vara riktigt varm i dem. Han har sämsta startnumret precis före Gustafsson och det blir tydligt att humor handlar så oerhört mycket om dagsform. Sedan kunde han förstås gärna få fräscha upp sina dassiga dialektskämt. Men jag gissar att hans oslipade star quality kommer att kunna putsas upp med både flit och rutin.
Och sen kommer Björn Gustafsson, påad av en gitarrplinkande Soran i en helt förtjusande parodi på Gustafssons Carina Berg-kärleksförklaring från Melodifestivalen. Publikfjortisarna kvider till och 30+-recensenten tillåter sig att frustgarva åt räserbajsanfallet i skidbacken. Och inte bara njuta gumsjukt av den söta komikerns lockiga uppsyn utan också av att få se en ståuppare som verkligen agerar.
Kan inte någon lura över detta underbarn till teatern snart?