Konstellationen Blue Man Group skapades i New York 1991 av de tre trummisarna Goldman, Stanton och Wink och blev snabbt en av de mest framgångsrika showerna i USA. Det dröjde inte länge innan showen också gjorde succé i bland annat Japan och Tyskland. Ingen hade sett något liknande och de hyllades världen över för sin kreativitet och sitt nytänkande. En unik och underhållande mix av musik, komedi och multimedia som flirtar med såväl stumfilm som slapstick och provocerar med en oväntad krock mellan den industriella eran och våra ursprungliga rötter.
Precis så kändes det efter gruppens gästspel under Melodifestivalen 2010, där åtminstone delar av den större föreställningen kokats ihop till ett bombastiskt nummer utan dess like. Så mina förväntningar är skyhöga.
Det börjar lovande när de tre blå männen letar sig ut i foajén medan publiken anländer till teatern och sen kliver ut på gatan och rakt igenom en taxi som står parkerad utanför. Effektfullt. Galet. Osvenskt. Härligt. Jag hade föreställt mig att varje nummer skulle vara just så unikt och tillspetsat. Och visst är dom sanslöst skickliga trummisar och behärskar konsten att vara tysta och ändå säga så mycket – men när de olika numren levereras separat känns de tyvärr torftiga och aningen långa.
Transportsträckorna är långa och vissa nummer är till och med helt obegripliga.
Så trots att jag fullkomligt älskar samspelet mellan de tre männen (som visserligen är fyra men som turas om att vara tre) för att bemästra den egen konstruerade Marimbafonen (trumma av industriellt tillverkad plast), trots att jag gläds åt när dom bankar skiten ur trummor som sprutar färg och tar till det enkla knepet att spela svenska klassiker som Abba, Pippi och Lundell för att få publikens jubel så räcker det inte. Trots att jag kommer på mig själv med att nyfiket fundera på vad som ska komma härnäst blir jag inte tillräckligt häpen när det väl kommer. Och trots att jag kan sträcka mig så långt att jag tycker att det är lite skojsigt när dom tvingar en person i publiken att äta något oidentifierbart som dessutom redan varit i munnen på åtminstone en av de blå männen så blir jag inte hänförd.
Loading ...
