Barn i åldern nio till tolv är välkomna att stiga ombord på Bogdan och Carinas rymdskepp. Här får de möta figurerna Mono, V1 och rymdhunden Balla Lajka, som tillsammans har ett filosofiskt uppdrag att fullgöra. Dessutom får man lära sig vad en Zoink är.
– Vi har aldrig skapat något för barn tidigare och har inte heller några rutiner för att sätta upp en vanlig pjäs, säger Carina Reich, som tillsammans med Bogdan Szyber har gjort över femtio verk inom genrer som installation, konst och koreografi de senaste tjugo åren.
Det var Bogdan och Carina som bland annat låg bakom den mänskliga klockan, som iklädd svart spegelbeströdd klänning, varje dag klockan tolv i tre års tid utförde en stum ritual i Stockholm på Kulturhusets fasad. Kanske såg och överraskades du av deras spottande skyldockor i NK:s skyltfönster 1998 eller kanske satt du i publiken då Death Metal-gruppen Entombed intog Kungliga Operans orkesterdike i baletten Unreal Estate år 2002?
Men nu är det alltså barnteater som gäller för denna experimenterande konstnärsduo:
– Vi har inte tänkt det här spåret innan, fortsätter hon. Mycket av det vi har gjort tidigare har gått ut på att befinna sig i ett kulturklimat, där publiken behöver känna till den normala formen för att se hur vi bryter mot den. Men barn ingår inte i det, de skiter i vilket, för de har inte suttit av massor av vanliga teater- eller dansföreställningar.
– Samtidigt ska man inte underskatta barnen, säger Bogdan Szyber. De har inte sett King Lear, men de har ändå ett förhållningssätt till hur det låter på teatern. Jag märker på min nioåring när han ser dockshowen Allram Eest att han är helt med, att han inte har något problem alls att på ett ganska avancerat sätt läsa olika gestaltningsnivåer.
Musik och tankar
Zoink är en genommusicerad filosofishow, som kastar sig snabbt mellan olika genrer och ämnen. Vilka frågeställningar går det då att ta upp för den här målgruppen?
– Samma frågor som för oss vuxna, tror Bogdan Szyber. Vad är verkligt och vad är inte verkligt? Vad är sant och vad är falskt? Språk – vad är det? Identitet – vem är jag när jag har glömt mitt namn? Väldigt grundläggande saker…
– Jordmänniskorna, barnen, är rymdvarelsernas försökskaniner, fortsätter Carina Reich. Med hjälp av dem ska dessa varelser ta reda på hur man kommunicerar på jorden. Vad är tiden på jorden? Vad tänker de på här? Om man döper ett träd till sko, vad händer då? Men ingenting blir gjort, så de åker därifrån utan att riktigt ha fått ut någonting….
-…av jordvarelserna, fyller Bogdan Szyber i. Men det viktiga är att de har berört alla de här spörsmålen med varandra, sjungit om dem, dansat, pratat, berättat. Man kan bara spekulera och det har människan gjort i alla tider. Vi visar att frågorna finns….
-…och hoppas att barnen ska gå därifrån med ett slags ifrågasättande eller upptäckt av att språket kan fungera på olika sätt. En upptäckt av att verkligheten kan se olika ut om jag står på den ena sidan och tittar eller på den andra…
Olika men trogna
Carina Reich och Bogdan Szyber pratar i munnen på varandra, avbryter, kompletterar, fnissar, skämtar. En över tjugoårig arbetsrelation, som trots olikheter, fortsätter att bära frukt. Tröttnar de då aldrig på varandra? Frågan är måhända känslig, men lägligt nog reser sig Bogdan Szyber för att hämta kaffe precis då jag ställer den. Carina Reich får tid att svara för sig:
– Det är väl som ett tjugoårigt äktenskap, säger hon. Det är klart att vi tröttnar på varandra ibland, säger hon. Det är klart att det blir konflikter, men samtidigt känner vi varandra så oerhört väl, så våra olikheter går också att använda som plus.
Bogdan Szyber kommer nyfiken tillbaka med tre koppar skvimpande kaffe.
– Vad sa hon, fnissar han. Nämen, visst är det speciellt. Vårt konstnärskap har vuxit upp tillsammans och bygger mycket på att vi gör allt ihop. Vi har så mycket gemensamt – vi är lika gamla med sexton dagars skillnad, vi har samma utbildning, vi går till samma sorts terapeut, Carina var något tidigare med sin utbrändhet än jag…
Det är uppenbart att de båda konstnärerna har en relation som de båda värderar högt. Men privat umgås de inte särskilt mycket.
– Mina parförhållanden har kommit och gått, men jag har fortsatt att arbeta med den här kvinnan, konstaterar Bogdan Szyber. Sårbarheten finns inte som i ett vanligt förhållande. Vi spelar i samma band och det är fortfarande kul att skriva de här låtarna och åka på turné.
Operan nästa
Ja, helt klart är att den största gemensamma ledstjärnan i Carina Reichs och Bogdan Szybers arbetsrelationen stavas lust.
– Zoink utspelar sig i töntrymden, den roliga rymden, dagisrymden och har mycket mer att göra med Matrix, Star Trek och Star Wars än de nu aktuella amerikanska marsexpeditionerna, intygar de. Mars på riktigt var ju bara röd stenöken. Var är marsianerna?
Lyckligtvis finns de i Zoink, rymdskeppet som stannar till på totalt 17 platser och har 63 speltillfällen under sin svenska turné. Nästa hållplats för Carina Reich och Bogdan Szyber själva är Folkoperan i Stockholm, där de i höst sätter upp operetten Orfeus i underjorden.
– And now to something completely different, skojar Bogdan Szyber.
– …fast det är inte så jädrans annorlunda. Det blir väldigt mycket nummerrevy där också. Vi börjar otippat närma oss musikalgenren, säger Carina Reich och skrattar ett av sina smittande skratt.