Brandvarning på BrunnsgatanMartina Montelius har uppfunnit nya förolämpningar i Elda! Elda! Elda! - en av hennes tre urpremiärer i höst.
Fördjupning [2011-09-06]

Brandvarning på Brunnsgatan

INTERVJU. "Att skriva teaterpjäser kan vara bättre än att skriva debattartiklar." Martina Montelius kastar in dramatiska brandfacklor på Stockholmsscenerna i höst. Hon är just nu aktuell med tre urpremiärer på tre teatrar – Brunnsgatan Fyra, Galeasen och Unga Dramaten. Nummers Maina Arvas ringde upp och fick en trippelanalys av sakernas tillstånd.

Hej produktiva Martina Montelius, konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan Fyra. Du drar i gång teatersäsongen genom att vara aktuell med tre urpremiärer på tre olika teatrar.
– Någon måste ju ta ansvar för teaterrepertoaren i Stockholm den här hösten. Men det är klart att det är lite av en slump att alla tre sätts upp just nu. Det är pjäser som legat och skvalpat länge i mitt rådbråkade innandöme. Galeasenpjäsen har jag väntat i 20 år med att skriva för den är så läskig.


Oj. Men vi tar dem i ordning: första premiären är på hemmaplan på Brunnsgatan på torsdag. Elda! Elda! Elda! – vad är det som eldas upp?
Basia Frydman, Christopher Wollter och jag har jobbat på den här pjäsen i flera år, jag har specialskrivit den för dem. Den handlar om kärleken mellan en äldre kvinna och en yngre man, en kärlek som är stark så länge den är mellan fyra ögon – men vad händer när den får flera ögon på sig? Det är väldigt mycket känslor, kärlek, konflikter och förolämpningar. Jag har faktiskt uppfunnit nya förolämpningar!


Hur då?
– Många förolämpningar är så uttjatade, ”ditt jäkla svin” och så där. Jag har hittat på nya fräscha elakheter som man kan säga till andra människor. Om man är trött på de gamla slitna kan man lära sig nya om man ser den här pjäsen.


Du vill elda även publiken till att bråka mer raffinerat?
– Ja, det handlar om destruktion. Många har en längtan efter att förstöra något vackert emellanåt, ofta sina egna liv. Det är en av de mest problematiska sakerna med det politiska läget i Sverige i dag: man utgår ifrån att alla vill arbeta för sitt eget bästa, att alla kan känna självkänsla och framåtrörelse. Men det är inte självklart att man ens vet att man är en fullvärdig människa.


Den läskiga pjäsen då, det är Thords värld på Teater Galeasen med premiär den 26 september. Vem är Thord?
– Pjäsen handlar om en man som jag har känt i verkligheten. Han har stora psykiska problem, isolerar sig i sin lägenhet och bygger teorier om hur han ska förändra livet, samhället och världen. Han anser att man ska avrätta människor som bär på genetiska sjukdomar, och hans enda rena glädje är när han får plåga en annan människa. Då skrattar han ett lyckoskratt. Men straffet för en person som ägnar sig åt att förnedra andra är att lämnas kvar och inte kunna resa sig själv ur det. Tänk människor som sitter hemma och slöjdar ”förklaringar” för sig själva, små Adolf Hitler i miniversion som hänger upp hela sin förtvivlan på idéer om ”cancersvulster på samhället”. Som sitter där ensamma och ruttnar in i det långsamt.


Den tredje pjäsen verkar mer hoppfull. Mira går genom rummen på Unga Dramaten, med premiär den 12 oktober, är en barnpjäs som ”nollställer familjebegreppet”. Hur då?
– Det började med att min bonusson fyllde sju år och vi hade kalas hemma för hela hans klass. Många av barnen började berätta för mig om sina familjer, skilsmässor och nya relationer – flera var inne på sin andra eller tredje bonusförälder. Hela tiden fanns en underliggande fråga om vad en familj är. Jag fick lust att vidga begreppet, och tänkte även på vänner i samkönade relationer eller regnbågsfamiljer. Att skriva teaterpjäser kan vara bättre än att skriva debattartiklar. Det handlar alltså om barns rättigheter till personer som de inte är biologisk släkt med men som de kanske har levt väldigt nära. Politiken och juridiken måste följa utvecklingen: familjer bildas på nya sätt hela tiden så vi måste se till att barns rättigheter flyttas fram. Och det är bråttom, det handlar om barndomar som pågår just nu.


Finns det något som binder samman de här tre pjäserna? Kan man få till en bra samtidsanalys om man ser alla tre?
– Kanske att just nu dras samhällsutvecklingen med en oerhörd förenklingsvilja, som om allt kan lösas med en sorts marknadsingenjörskonst. Jag har en obehaglig känsla av att det pågår en sanering av samhället där man försöker tänka bort komplikationer, mänsklig svaghet, inre motsättningar – en känslomässig Gnosjöanda. Man skulle nog kunna säga att rollerna i de här tre pjäserna är exempel på människor som aldrig skulle kunna passa in i Fredrik Reinfeldts universum.



FAKTA
Elda! Elda! Elda! har premiär torsdagen den 8 september på Teater Brunnsgatan Fyra, Thords värld har premiär den 26 september på Teater Galeasen och Mira går genom rummen har premiär den 12 oktober på Unga Dramaten.

Maina Arvas

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare