I köttbranschen råder överproduktionskris. Slakterierna stängs och tusentals arbetare ställs på bar backe. De samlas på slakthusområdet. Frälsningssoldaten Johanna, spelad av slagkraftiga Alexandra Zetterberg, går ut för att frälsa dem, men drabbas av tvivel och inser att arbetarna har större behov av mat och jobb än av guds ord. Hon ställer sig på arbetarnas sida, blir utesluten ur församlingen och hamnar på gatan. Innan dess hinner hon konfrontera köttkapitalisten Mauler, lysande gestaltad av Arabella Lyons. Han är en rik knös med blödande hjärta, men i slutändan penningen trogen.
Den sex skådespelare starka ensemblen jobbar hårt med att reda ut Bertolt Brechts komplicerade och texttunga drama. Publiken får spela de arbetslösa arbetarmassorna. ”Ni kära publik, ni är ju inte fattiga”, ursäktar en av skådespelarna. Ändå liknar den värld som spelas upp på scenen i stor utsträckning den värld vi har omkring oss, med vinstmaximerande kapitalister, arbetslöshet och människor som ställs på gatan utan någonting att leva på. Det är drabbande.
Scenografin i kontorsmurriga färgtoner är signerad Heidi Saikkonen och består av en kontorsmodul i glas och metall. Kontoret kan skärmas av med persienner så att det bildas en smal förscen. På kontorets tv-skärm visas börskurser, textskyltar och kartskisser över platserna där pjäsen utspelar sig.
Vid sin tredje nerstigning till arbetarnas värld inser Johanna att arbetarna är beredda att ta till våld och det kan hon inte ställa upp på. Hon sviker dem. Slakthusområdet rensas av militär och Johanna återbördas till församlingen som nu fått pengar från Mauler. För att få bättre image bestämmer Mauler och församlingen att Johanna ska helgonförklaras.
Mauler tar hem spelet på börsen, ivrigt understödd av den homosexuelle börsmäklaren Slift, spelad av Björn Johansson, i en slamrande börsscen som går över alla gränser.
I ett ögonblick av klarsyn, innan hon går under, vrålar Johanna att endast våld hjälper där våld härskar, vilket torde vara Bertolt Brechts politiska poäng. Hennes vrål drunknar i de övriga aktiviteterna på scenen, och föreställningens budskap bli något otydligt. Är det att det är synd om Johanna för att hon offras som är poängen, eller finns det något mer?
Loading ...
