Fredagsmys hos kungafamiljen

Carl Philips längtan av Anders Duus
Scen: Ung scen/öst
Ort: Östergötland
Regi: Måns Lagerlöf
Scenografi: Anna Heymowska
Medverkande: Benjamin Moliner, Carl Axel Karlsson, Sandra Malmquist, Marika Holmström
Länk: Ung scen/öst

Fredagsmys på kungliga slottet eller Kvällen när kung Carl Gustaf skulle göra Lasagne Royale. Margareta Wiman har sett Anders Duus Carl Philips längtan på Ung scen/öst. En föreställning som är lätt att tycka om, men utan djupare vibbar.

Vi är i kungliga kokboksbiblioteket. Mamma Silvia är på invigningsuppdrag och pappa CG har mysiga fredagsplaner för sig och Vickan (14), Carl Philip (12) och Madde (9). Entusiasmen är stor – hos far och son. Tjejerna trilskas. Vickan vill kallas Victoria och lyssna på Nirvana och klä sig i trasiga jeans och skitig t-shirt, och Madde vill att allt ska vara som vanligt. Hon är minsann hertiginna av Hälsingland och Gästrikland och vadå, är kökspersonalen ledig?!?! Och är bechamelsås verkligen detsamma som tölpig vit sås?!
Problems, problems.

För tänkt publik (årskurs 4 till 6) kommer regissören Måns Lagerlöfs öppna och identifikationsskapande tilltal säkerligen att funka bra. Hela konceptet känns friskt och lagom Duus-anarkistiskt, och kungafamiljen utsätts inte för fåniga elakheter (skönt med omväxling i humorkompotten!). Distanserande inslag lättar upp och åskådarna dras med automatik in – är man en kunglighet så måste man vända sig till Folket då och då: Vink, vink här är jag!

Anna Heymowskas scenografi är kostymerad à la sagan, dockskåpet och tittskåpet, och skådespeleriet lätt gyllene: Benjamin Moliners taffliga kung Pappa och Sandra Malmquists superstruliga Vickan, förlåt Victoria. Marika Holmström som bortskämda Madeleine – kul tajming! Och Carl Axel Karlsson som den ängsligt längtande Carl Philip.
Som sagt, inget större djup bortom storyn. Men ändå: mänskligt rörande – och skrattlystet.

Margareta Wiman