Nyheter [2003-01-10]

Commedia dell´Arte

Han talar oavbrutet och strör omkring sig latinska struntviktigheter. Han är jättetjock och helt klädd i svart. En annan har uppåtskruvade mustascher som ger honom ett vildsint grin.

Det är förstås Il Dottore och Il Capitano som beskrivs. Sistnämnde åtföljs ofta av en tjänare som ironiskt lurar honom att skryta om sina fruktansvärda bragder. Så finns Pantalone, en senil gubbstrutt som är otroligt snål utom när det gäller honom själv. Och den dumme men godhjärtade Pulcinella som pratar skrockande som en höna. Och förstås Harlekin som är listig, obscen och akrobatisk…

Stå upp à la 1600-tal
I en färgsprakande och påkostad upplaga ger Giacomo Oreglia en oerhört genomgripande presentation av den gamla teaterformen Commedia dell´Arte, en scenkonst som blomstrade i sin mest renodlade form under 1500- och 1600-talet men vars karaktäristiska typer man än idag kan stöta på i teaterföreställningar.
   Giacomo Oreglia är bosatt i Sverige, har arbetat som teaterregissör, översättare samt poet och ägnat sitt liv åt att kartlägga Commedia dell´Arte. Bokens många illustrationer av träsnitt, affischer, målningar och litografier kommer från hans egen samling, en samling som för övrigt har ställts ut på Liljevalchs i Stockholm.
I sin bok visar Oreglia inte bara hur de olika maskerna och deras karaktärer har använts, utan publicerar också en mängd scenarier för Commedia dell´Artes skådespel. Det handlar inte om regelrätta pjäser utan om en rad fasta situationer som sedan skulle fyllas ut med lazzi. Lazzi är själva slapsticknumret med improviserad dialog, som ofta var helt irrelevant för handlingen i stort, men i vilket skådespelarens komiska talang fick komma till fullt uttryck. Ofta fungerade själva handlingen bara som en förevändning för friar-lazzot, hälsnings-lazzot, fånga-flugan-lazzot, öppna-dörren-lazzot och så vidare.

Molières gullegris
Oreglia spårar figurerna och formen från det förflutna och följer dem in i vårt århundrade till komiker som Helan och Halvan samt Nils Poppe. Han skriver också om enskilda skådespelare under teaterformens storhetstid, som exempelvis Tiberio Fiorilli (1602? – 1694), en legend redan under sin livstid, dom var känd för sin förmåga att omedelbart finna sig i överraskande situationer med dräpande, orädda repliker. Fiorilli blev commediafiguren Scaramouches främste uttolkare och som sådan var han Molières favoritskådespelare och uppträdde bland annat för vår drottning Kristina.

Underhållande läsning
Commedia dell´Arte är en behaglig läsning: Oreglia skriver humoristiskt och levandegör både de komiska situationerna och commediatyperna så att man inte sällan märker att man sitter och skrattar. Och liksom Commedia dell´Arte själv, är Oreglias mål (trots att han faktiskt är docent) inte att tillhandahålla en akademisk text, utan att underhålla.

Alexandra Coelho Ahndoril

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare