I scenens mitt befinner sig en övertäckt bil, i ett hörn står en vedkubbe med en yxa, i ett annat ett gammalt bilsäte. Här huserar Lenny som får oväntat besök av sin vän Sam och snart sluter sig den fåfänge, sexfixerade Göran till gruppen. Tillsammans utgör de en livskrisande, medelålders trio som gör sitt bästa för att leva upp till manlighetsmyten. De dricker öl, rapar, snackar fotboll, pumpar domkrafter, steker bacon och planerar återfödelsen av sitt nedlagda band. Men under fasaden finns en gemensam upplevelse av något obegripligt, en händelse som drev deras vän till självmord.
”Cuba Cola är en skicklig och genomarbetad dekonstruktion av manligheten…”
Texten rör sig elegant mellan detaljrik, humoristisk vardagsjargong och en mer poetisk förhöjd stil. Vid några tillfällen händer det att den inte riktigt når fram till skådespelarna och karaktärerna blir väl ensidiga, men det är en av få invändningar. Cuba Cola är en skicklig och genomarbetad dekonstruktion av manligheten. En av människans alla roller som skyddar oss mot en obegriplig värld.
Loading ...
