Dans: 60.01.60 av Åsa Unander-Scharin

Det nya stycket 60.01.60 presenteras som ett technobalettepos och den luftiga scenen skapar en känsla av rymd – energisatt av de hektiskt förbiflimrande bilderna i Wedbergs videokonstverk och av de elektroniskt frammanade ljudpulserna i Lidbos komposition. De fyra dansarna befinner sig likaså i ett intensivt koreografiskt flöde som hämtat sin inspiration från balettens vokabulär, men där rörelser plötsligt bryts ner i sina beståndsdelar och omvandlar dansarna till mänskliga robotar. Genom det täta samspelet mellan dansarna berikas verket med en mänsklig dimension som förhindrar att det får en allt för kyligt abstrakt karaktär.
   Med oregelbundna intervall träder Unander-Scharin själv in på scenen och i spänningen mellan henne och dansarna börjar ett slags berättelse att ta form. En berättelse som inte upphör förrän den sextionde av de minutlånga dansintervallerna, sköljt över publiken, vars uppmärksamhet både stimulerats och ansträngts på ett ovanligt intressant sätt.