Fördjupning [2001-09-28]

Dans i tv – en utrotningshotad konstart

Med tanke på de senaste årens allt magrare dansutbud i rutan har det varit lätt att tro att tv har glömt bort dansen. Men nu verkar det som om en förändring är på väg. För att peppa sig själva och entusiasmera den svenska dansvärlden höll SVT ett seminarium, Dance on the Screen, på Blå Lådan i Dansens hus i mitten av september.

En orsak till att det blivit allt mindre dans i rutan kan vara mediets trendkänslighet. Eller som svensk dansfilms grand old man Måns Reuterswärd uttryckte saken:
   – Tv är ett dåligt medium eftersom det hela tiden nosar efter vad som är hett.
   Under flera år har trenden i de medier som når den svenska publiken, rört sig mot ett allt mer strömlinjeformat utbud. Det har inte minst lett till att dansen mer eller mindre har försvunnit ur rutan. Idag är det bara den franska satellitkanalen Muzzik som har ett regelbundet utbud av dans.
   

Finns stor publik som vill se tv-dans
Det är olyckligt både för dansen och för den majoritet av landets befolkning som bor utanför storstäderna. Att det finns en stor publik som vill se dans i tv fick koreografen Jeanne Yasko bevis för när Norrdans föreställning Standing Waves sändes på tv:
   – Standing Waves nådde en publik på 130 000 personer. Det skulle ha fordrats 300 föreställningar av Norrdans för att uppnå den summan, menar Yasko.
   Vi befinner oss alltså i den paradoxala situationen att samtidigt som tv är en viktig scen för dans, är dansen i tv en utrotningshotad art. Hur löser man ett sådant problem?
   

Opera vanligare än dans i tv
Koreografen Kenneth Kvarnström föreslog i ett inlägg i lördagens paneldebatt att SVT skulle göra fler små produktioner. Sedan undrade han varför SVT inte köper in fler färdiga program. Att köpa in program är ju billigare än att själv producera och på så sätt kan man visa fler program för samma kostnad, menade Kvarnström.
   Sedan kan man fråga sig varför det måste vara så komplicerade produktioner. Bob Lockyer från BBC berättade att i televisionens barndom i England sände man regelbundet dansföreställningar i direktsändning. Idag händer det praktiskt taget aldrig, vare sig i Sverige eller England. Däremot sänder SVT regelbundet, om än med långa mellanrum, opera i direktsändning och varför det går bra med opera men inte med dans kan man ju fråga sig?
   I samband med den diskussionen efterlyste koreografen Birgitta Egerbladh en förändring i hur SVT disponerar sina danspengar.
   – Man kunde arbeta på ett annat sätt med sina pengar, bara var och en får arbeta på sitt sätt.   

Viktigt även för dokumentation
För tv är ett viktigt medium för dans, dels för att ge den stora publiken möjlighet att se scenföreställningar. Dels för att visa videodans, som är ett eget konstnärligt medium. Men också för att dokumentera koreografer och andra danskonstnärers arbete.
   Mycket tyder också på att intresset för dans ökar i landet och därför är det på tiden att SVT på nytt tar sitt ansvar. På 1970-talet skapade Måns Reuterswärd och Birgit Cullberg banbrytande produktioner och då var det ett helt annat liv i dansen i rutan.
   SVT borde också ta intryck av sin brittiska systerkanal BBC som sedan flera år har drivit projektet Dance on the Screen, vilket har lett till mer dans i brittisk tv.

Mats Eks tv-baletter lyckade exempel
Nu finns det ju vissa som menar att det inte spelar någon roll om det visas dans i tv eftersom dansen ändå blir statisk och tråkig i den lilla tv-rutan. Men att det blir så är snarare ett tecken på bristande tekniskt kunnande, inte på mediets begränsningar. Någon som lyckats överföra dans till tv är Mats Ek och så här tänker han:
   – Vi skall arbeta med bra koreografi och bra dansare med solid konstnärlig bas, då blir tv både vittne och skapare.
   Man kan bara hoppas att hans ord når upp till beslutsfattarna på SVT.

Lena Andrén

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare