I Vita elefanter är perspektivet på det som sker betydligt högre uppifrån än normalt. Publiken sitter bänkade vid borden inne på Arenarestaurangen med utsikt över ett till en början nedsläckt Globen.
Vår placering i restaurangen är kongenial med den ofta företagssponsrade evenemangskultur som så ofta äger rum just här. En inledande prolog försöker i ord ringa in så många aspekter som möjligt kring arenakulturen, alltifrån hur upplevelser hela tiden sätts i fokus till de ekonomiska drivkrafternas betydelse för byggandet av nya arenor. Arenor där ståplats, vip-platser eller företagslounger endast är skilda uttryck för likartade drivkrafter.
När ljuset slås syns de tre dansarna Sophie Augot, Magdalena Eriksson och Maryam Nikandish i vita kostymer, som alla liknar de arenor som finns i området. Maryam Nikandish som Globen rör sig både snabbt och värdigt över det gigantiska och smutsblå golvet men stöter snart ihop med Sophie Augot i form av den nybyggda och ännu inte invigda Tele2 Arena. Bussigast och mest livlig verkar den tredje arenan, Johanneshovs isstadion, dansad av Magdalena Eriksson vara. Den sistnämnda arenan skulle samtidigt lika väl kunna vara Söderstadion med tanke på alla anspelningar på läktarkulturer som odlas på de båda arenorna.
Som koreograf söker sig också Anna Källblad gärna till oväntade platser och till samarbeten med andra konstnärer, som när hon tillsammans med Uglycute gjorde Härmapan i reaktorhallen R1 på KTH.
Gestaltningen av arenornas kamp och jakt på en egen identitet i dansens form är också styrkan i Vita elefanter. Att överhuvudtaget försöka inta ett så stort rum som Globen är imponerande. Anspelningar på gester och rörelser som andra dagar förekommer i Globen är många. Ena stunden skrittar de tre dansande arenorna runt som uppvisningshästar som tävlar om publikens hjärta på Stockholm International Horse Show för att i nästa stund jubla extatiskt över ännu en vinst eller ett extranummer av Lady Gaga.
Inramningen och tankarna kring vita elefanter som omöjliga gåvor finns också hela tiden närvarande, men främst i prologen och i det textblad som vikts till en lotusblomma och som alla får ta med sig hem från evenemanget i Globen den här onsdagskvällen.
Loading ...
