Hej Alexander, hur känns rollbytet från dansare till koreograf?
– Jättekul! I koreograferandet har jag verkligen hittat en passion. Det är otroligt häftigt att sitta hemma och få en idé och sen se den förverkligad på scenen. Men det kräver mycket förberedelse och på många sätt är det tryggare att vara dansare – då går det alltid att gömma sig i verket.
Ditt verk heter Okänd Art? Vad är det för en art?
– Vårt arbete med verket inleddes med en diskussion kring djurbeteenden och med improvisationer kring hur djur låter. I den vevan satt jag en dag mittemot två unga tjejer på tunnelbanan. De satt och snackade på ett sätt som lät som fågelkvitter och det slog mig att även den mänskliga arten har djurljud. De karaktärer vi har arbetat fram är ett slags primitivare människor. Föreställningen är uppbyggd kring tal, ljud och improviserat språk.
Karaktärerna heter saker som Ledaren, Befruktaren, Tänkaren….
– Ja, det var länge sen jag gick på en modern dansföreställning och fick en ordentlig rollista, så det ville jag ha. Det finns också en story i verket, även om den inte är så tydlig.
Apropå rollista – ett namn som dyker upp rätt många gånger på listan med produktionsuppgifter är Alexander Ekman. Du står själv för koreografi, scenografi, musik och ljus…
– Ja, och faktiskt även videoproduktion, vilket används när flocken går in i staden.
Vilken upplevelse vill du ge publiken med Okänd Art?
– Reaktionerna blir nog i första hand skratt, men det var egentligen inte meningen. Jag tror att många människor kommer att känna igen sig.
Loading ...
