Moderna museets utställning Dansmaskiner fokuserar på den tidiga modernismens fascination för maskiner, kroppar och rörelser. I den ingår fotografier, filmer, målningar, skulpturer samt scenografier av konstnärer som Fernand Léger, Francis Picabia och Marcel Duchamp. Stort utrymme tar Kraftwerks 3D-installation 12345678 från 2013.
– Utställningen börjar med futurismen och med en målning av Giacomo Balla från 1913. Sen har vi tagit in Kraftwerk som en samtida fortsättning, säger utställningens curator Jo Widoff.
Den retrofuturistiska estetiken och teknikanvändningen är två aspekter hon gärna lyfter fram hos Kraftwerk. Även modernisternas tankar om allkonstverket återfinns hos den tyska musikgruppen som varit aktiva under mer än fyra decennier.
Jo Widoff ser Francis Picabias samarbete med Svenska baletten och Erik Satie som 1924 resulterade i baletten Relàche (fransk teaterterm för inställt) som ett exempel på hur den tidens konstnärer gärna vände sig till dansen och teatern för att så komplex som möjligt skildra sin tid.
– I Dansmaskiner visar vi även René Clairs film Entr’acte som visades i pausen mellan akterna, säger Jo Widoff.
Verk ur den egna samlingen har kompletterats med en mängd inlån från bland annat Dansmuseet. Centre Pompdidou har till exempel lånat ut Légers film Ballet Mécanique från 1924 där massproducerade föremål dansar till musik av George Antheil.