Fördjupning [2000-10-31]

De ger oss ljud i mörkret

- Sänk musiken, jag försöker faktiskt tänka här!
   11-åriga Maria Nybergs röst fyller kontrollrummet. Den har en behagligt raspig yta.
    - Å jädrar vad stark hon är, säger teknikern Hans Vesterberg och drar i mixerbordets reglar.
   Nummers norrlandsreporter Malin Palmqvist, är på besök vid inspelningen av årets radiojulkalender Snälla Py som handlar om en tjej som inte alls är särskilt snäll.

Ute är det sen september men i programsekreteraren Åsa Brännholms anteckningar är det redan snörik december. Tålmodigt antecknar hon, tagning för tagning.
    – Skriv jättebra på det där senaste, säger Ingela Lekfalk, kalenderns regissör och producent.
   Åsa har en viktig roll i produktionen – det är hon som håller reda på alla scener. Karaktärerna och rösterna måste hållas stramt. Lyssnarna ska kunna gå ut och in i 24 avsnitt och ändå känna igen sig.
   Radioteatern har inte den ”vanliga” teaterns alla hjälper, röster och ljud måste berätta allt.
   – Men eftersom inget syns finns också en större frihet, säger manusförfattaren Tove Alsterdal.
    – Den sure hunduppfödaren kan ha 111 hundar utan att det är ett problem, på scenen skulle det vara svårare.

Bråk med konventionen
På andra sidan glasdörrarna skapas en ljudmässig tjejfest.
   – Var är Kicki nu? undrar Li Skarin, till vardags programledare för Transit i Sveriges Radio P3.
   Tillsammans med Anna-Karin Lindgren och Anette Carlsson står hon runt mikrofonen i det stora, ganska kala inspelningsrummet med skärmar för ljudet att studsa emot.
   – Hon sitter helt i trauma och spelar elgitarr, meddelar Ingela Lekfalk.
   Kicki är huvudrollen Pys mamma och spelas av Maria Lundkvist, för tv-publiken känd som den udda bibliotekarien Sally. Men Maria Lundkvist finns inte på plats. Det stora jobbet med de kända skådisarna gjordes under en vecka i Stockholm.
   Tove Alsterdals utgångspunkt för kalendern var att två tjejer skulle finnas i centrum eftersom den traditionella julkalendervärlden är fylld av pojkar och män. I fjolårets tv-kalender var exempelvis tjejrollerna julkula och ängel. Tjejer ska vara snälla och särskilt i december.
    – Jag tyckte det skulle vara kul att bråka lite med den bilden, säger Tove Alsterdal.

Viktiga röster
I snällhetshetsens månad kommer schablonmässigt snälla kusinen Sofia Carolin för att bo hos Pys familj och kalendern kretsar just kring frågan vad det egentligen är att vara snäll. Kan det vara snällt att ljuga för att sanningen är obehaglig?
   Runt Py och Sofia Carolin spånade Tove Alsterdal och Ingela Lekfalk fram roliga människor. Rösterna var centrala redan då. Ingela Lekfalk tyckte till exempel att det skulle vara kul att ha Staffan Westerberg i rollen som sur hunduppfödare.
   Och så blev det – lillstrumpemannen puttrar nu runt som argsinte Herman Bjelke. Hasse Alatalos mjuka tornedalsdialekt gestaltar vaktmästaren Sakarias, Gunilla Röör gör new age-häxan Julia Jonsson, Louise Hoffsten är martinisörplande mamma på klingande östgötska medan Anders Glenmark breder ut sig på skånska i sina försök att bli megastjärna i USA.

Ett skåp fullt av ljud
Vissa ljud tas i studion direkt under inspelning. Anette Carlsson , Li Skarin och Anna-Karin Lindgren närmar sig mikrofonen med prasslande jackor och slamrande flaskfyllda påsar och Ingela Lekfalk ber Li Skarin breda på med mer Arvidsjaursdialekt.
   – Ofta vill man dock ha ljudet så naket som möjligt för att lättare kunna redigera berättar teknikern Hans Vesterberg som i år gör sin tredje julkalender.
   I ett oansenligt låst kontorsskåp förvarar han sin ljudskatt, 95 cd-skivor med 95 ljud på varje, 9025 effekter att välja bland.
   I kalenderns fiktion samlas röster och ljud på Tvärgatan 12, en adress som också finns i verklighetens Luleå. Kalenderhuset är ett stort privatägt hyreshus av äldre typ, ett sånt med sliten ledstång och knarrande trappor.
    Maria Nybergs penna raspar ut genom den stora svarta högtalaren i teknikrummet. Vi har bytt studio och bakom glasdörrarna läser Maria in Pys berättartexter. Från mixerbordet slingrar olikfärgade sladdar sig ner mot golvet.

Nedräkningen till jul
Varje avsnitt inleds och avslutas med en nedräkning av antalet dagar fram till jul och en summering av Pys möjligheter att vara snäll. Nu har det har hunnit bli den sjuttonde december.
   – Det är sju dagar kvar till julafton och det är ingen idé att vara snäll längre. Herman och Betsy Bjelke tror att det var jag som hittade deras älskade valp när det egentligen var jag som tog den…
   Ingela Lekfalk trycker på en knapp i väggen. En lampa tänds och ljudet går ut till Maria.
   – Jättefint Maria, men det var en liten puff på den.
   En puff är den lilla luftstöt som kan komma när man uttalar bokstäverna P, K och T. Då får man ta om. Maria är rutinerad, frågar var puffen ligger. Ingela berömmer hennes spännande röst och förmåga att ta regi.
   1998 gjorde Maria Nyberg huvudrollen i barnradions Tilde och tiden, som liksom årets julkalender var skriven av Tove Alsterdal och regisserad av Ingela Lekfalk.
   Tiden tickar i väg i rött på studions stora klocka.
   – Vi ska klippa ihop de där två, vi ska inte pressa henne mer för vi har toppengrejer i båda tagningarna, säger Ingela Lekfalk.
   När dagens inspelning är över är det bara fyra dagar kvar till julafton.

Malin Palmqvist

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare