Debatt: Pensionerna – en ödesfråga för scenkonstenEn försvunnen värld i framtidens regionala scenkonstliv? I varje fall innebär de skenande pensionskostnaderna ett stort hot för scenkonsten, menar Sveriges Länsteatrar. På bild: Flickan som försvann, Regionteater Väst.
Fördjupning [2010-12-10]

Debatt: Pensionerna – en ödesfråga för scenkonsten

debatt/pensionsfrågan. Det ramlar in debattartiklar till Nummer där Sveriges Länsteatrar uttrycker stark oro för de ekonomiska konsekvenser som drabbar teaterlivet när beslutet om ett nytt pensionssystem för scenkonsten nu verkar dröja ytterligare. Nummer inleder med att publicera inlägget från Regionteater Väst i sin helhet.

Länsteatrarna runt om i landet berikar kulturlivet i hela Sverige. Inte minst barn och unga får ta del av scenkonst genom turnerande  verksamhet, skolföreställningar och spännande möten.


Under de senaste 10 åren har länsteatrarna drabbats hårt av att scenkonstområdet dras med ett pensionssystem som är dyrt, orättvist och innebär stora, oförutsägbara kostnader för teatrarna. Höga pensionspremier, ibland lika höga som lönen, betalas in till frilansande dansare, sångare och musiker som aldrig kommer dessa till del, då de sällan har en fast anställning när de går i pension. Pensionspremierna tär på de statliga och regionala kulturanslagen till teatern, men är inte till glädje för scenkonsten eller dess utövare.


Dagens pensionssystem innebär att färre barn och unga får ta del av teater. Turnéverksamhet får stryka på foten när teatrarna inte kan planera sina kostnader. Detta går stick i stäv med regeringens ambitioner som manifesteras genom skapande skola.

Statens satsning på dans har fått fantastiskt genomslag i hela landet. Inte minst barn och unga uppskattar dansen som konstform. Idag nekas  sångare, dansare och musiker anställning på grund av höga pensionspremier som inte kan förutses. Regeringens satsningar inom dansområdet stannar av och kulturlivet runt om i landet blir fattigare.

För Regionteater Väst innebär dagens pensionssystem att vi betalar ca 700 000 kr i pensionsavgifter för våra fyra tillsvidareanställda dansare, att jämföra med ca 250 000 kr för motsvarande skådespelare, ett förändrat system skulle möjliggöra att vi kunde producera ytterligare en produktion per år som tusentals barn och unga i regionen skulle kunna få se.


För ett år sedan presenterade en av regeringen utsedd utredare ett förslag till nytt pensionssystem för de scenkonstanställda. Utredningsförslaget löser samtliga problem branschen har levt med under lång tid och innebär ingen ökad kostnad för staten. Enligt förslaget ska arbetsmarknadens parter, i likhet med arbetsmarknadeni övrigt, ansvara för scenkonstnärernas pensionsvillkor.


Den i utredningen presenterade tidplanen förutsatte ett beslut i samband med budgetpropositionen i oktober. Beslutet uteblev till branschens stora bestörtning. Detta innebär en stor ovisshet för länsteatrarna i hela landet och hämmar konstnärlig planering och utveckling. Särskilt gränsöverskridande scenkonst, där dans, sång och musik är en del av uttrycket, påverkas negativt. Avsaknaden av beslut, handlingskraft och politisk vilja i denna för scenkonsten så viktiga  fråga är djupt oroande.


Just nu pågår genomförandet av den nya samverkansmodellen som innebär att beslut om den statliga kulturpolitiken förs ut till regionerna.  Denna genomgripande förändring av den statliga kulturpolitiken sker utan att staten satsar en enda krona extra. Nu skall uppenbarligen också pensionskostnaderna vältras över på regionerna. Detta innebär en helt ny förutsättning för hela regionaliseringsprocessen. För länsteatrarna är detta en ytterst negativ faktor i de samtal som ska ske regionalt inför förhandlingen med staten, eftersom man blir  tvungen att ha oklara budgetramar. Detta sker dessutom i en situation där teatrarnas ekonomi redan är hårt pressad och uppräkningen för kostnadsökningar närmast obefintlig.


För att länsteatrarna ska kunna fortsätta bidra till att berika människors liv i hela Sverige behövs politisk vilja. I den stora omstöpning av den statliga kulturpolitiken som just nu pågår behövs tydliga riktlinjer. Det kan inte vara regeringens mening att kostnaderna för dagens bristfälliga pensionssystem ska bäras av regionerna. Ansvariga statsråd måste därför agera skyndsamt för att säkerställa att ett nytt pensionssystem sjösätts enligt denutredning som ligger. Sker inte det är det stor risk att teaterlivet  i hela landet utarmas.


Lars Gerhard Westberg (Fp), Ordförande Regionteater Väst och Gösta Dahlberg (M), Vice Ordförande Regionteater Väst


OM PENSIONSFRÅGAN PÅ NUMMER.SE
Regeringen förhalar pensionsbeslut (2010)
Svensk Scenkonst JO-anmäler SPV (2009)
Scenkonstens nya fattigpensionärer (2009)
Nummer utreder: pensioner (2008)


OBS: Flera regioner har i en samlad aktion inkommit med debattartiklar om pensionsfrågan. Vi väljer att börja publicera denna.
 

Nummer.se

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare