Livscoachen Abel (Jonas Kruse) och Vanja (Hanna Lekander) som sagt upp sig efter en dag som parfymeriexpedit bor i en hyresrätt som kanske ska ombildas till bostadsrätt. Här stramt inredd med optisk tapet och soffa.
Vanja har svårt att välja. Jobb. Inredningsstil. Allt. Den överdrivet positive Abel väntar samtidigt ett mycket betydelsefullt coachsamtal från USA, vilket med stor tydlighet dominerar hans värld.
In i deras kontrollbeiga, coachfixerade värld dundrar känslosprutan hemfixaren och bostadsrättsivraren ”Simon and Tomas?” look a like Christer (Adam Stone). Klädd i rött och lila har han visioner utöver det vanliga och plötsligt befinner sig Vanja i en alltmer skruvad valsituation och vi i publiken i en riktig väggvältare. För här faller inte bara den imaginära fjärde väggen. Här faller och diskuteras allt möjligt.
Att det är en fräsch och lekfullt innovativ ensemble som varit framme, går inte att ta miste på. Nytänkande och tradition blandas och ges. I det rafflande absurda framförs samtidigt angelägna ärenden, både explicit och under ytan. För vad händer egentligen med de medellösa grannarna när hyresrätten blir bostadsrätt och hur häftigt är det att duscha tre tillsammans bara för att spara på vattnet så att människorna i tredje världen ska få ett drägligt liv?
Är det så här roligt, absurt genomtänkt med en underton som retar tanken, med manus levererat av nybakad DI-student, ska det vara high five, så det så. Trots att det är ett examensarbete.