Den första TV-teatern är en intervjubaserad minnesbok som sträcker sig från provsändningarna 1954 fram till 1969. Onekligen rör det sig om en framgångshistoria värd sin erinran. Inte bara för sällskapet – Ingvar Kjellson, Gunnel Broström, Jan Malmsjö, Jan Molander, Bengt Lagerkvist, Siif Rud, Bengt Ekerot, Vilhelm Moberg, Margareta Krook, Mona Malm – utan för mötet med den tid som porträtteras. Det är intressant att när tevetiden påbörjades, med bara en enda kanal, så intog teater i direktsändning sin självklara plats varje vecka.
Tekniken var förstås outvecklad, men teatern kunde inte vänta. Ingmar Bergman, som var med om de allra första åren, berättar om hur någon tryckte på fel knapp så att fel bild gick ut i sändning: istället för Bibi Andersson och Max von Sydow fick tittarna se Naima Wifstrand och Jullan Kindahl sitta och mumsa på varsin chokladkaka i allsköns ro.
Privata minnen blir allmängiltiga
Det är något rörande i hur Martin Dyfverman framhåller sin fars, TV-teaterchefen Henrik Dyfvermans värv. Boken är inte bara dedicerad ”Till Henrik och hans teater”och innehåller uppemot ett tjugotal bilder på fadern, utan all text tycks på ett eller annat sätt befinna sig i omloppsbana kring honom. Men trots att boken har ett sentimentalt skimmer och en mycket privat prägel är den ändå bitvis förvånansvärt innehållsrik.
Den mest angelägna rösten tillhör kanske Lars Löfgren, när han efter ärlig självkritik berör faran i televisionens toppstyre och frågar sig hur Public Servicetelevisionen bara kunde låta sitt slagskepp gå under. För om man provar att förena hans resonemang med Henrik Dyfvermans kritiska hållning till tittarundersökningar, hans tvärsäkra ord om att det inte finns några regler för vad publiken vill ha – ingen teater kan leva på vad man tror ska gå hem – mynnar man ut i ett slags Bordieuska tankar: förlusten av TV-teatern beror inte på de många kanalerna, på de höga produktionskostnaderna, på att tittarna hellre vill ha ytlig underhållning, utan på att makten och finansiärerna har valt att underskatta och förakta publiken.
Loading ...
