Lokalbussarna i Luleå är röda och vita. Under advent transformeras en av dem till specialinredd tomtebuss. Chauffören får röd luva, hämtar upp dagisbarn och kör dem till den levande julkalendern i Stadsparken.
Harry Nyman i den fria gruppen Lule Stassteater kom på idén för sex år sedan:
– Vi bor i en vinterstad. I stället för att krypa under täcket ville vi hitta på något kul så vi provade med en levande adventskalender i Stadsparken.
I år gör han tomtefar för sjätte året i rad. Och initiativet uppskattas: I fjol såg nära 10.000 personer kalendern. På julaftonsföreställningen försökte 800 personer få sig en glimt av tomtedramat – det finns plats för 400.
– Det är en fantastisk stämning där på julafton, säger Harry Nyman.
Rutinerad tomtemor med lösrumpa
Termometern i Lule Stassteaters replokaler visar på +1,4 grader utomhus. Helena Anderholm kränger på sig en rund tomtemorsrumpa med tillhörande byst. Hon har spelat tomtemor i fem år nu.
I år ingår tre tomtenissar i familjen: Tor-Ove Karlsen och bröderna Ingemar och Anton Raukola. Skådespelarna snörar på sig skorna och trycker fast luvorna.
Snön ligger vit i Luleå men det klafsar lite vått om de fem tomtarnas lappskor när de tassar ner till den närbelägna Stadsparken efter lunchen. En liten tomtestuga, en stor tall, uthuset Tomtero och takförsedda gradänger ringar in spelplatsen.
Mer resurser och nya ingredienser
Lule Stassteater spelar också sommarteater i parken, men allt började med adventskalendern.
I den första kalendern insjuknade renen Rudolf, vilket innebar stora problem för tomtefar och de två tomtestinorna.
– I början var det lite Kajsa Warg, säger Harry Nyman.
Med åren har mer och mer resurser tillkommit. Parkförvaltningen tycker om tomtelivet i parken och står för scenografin. Kalendern är numer en ganska permanentad jultradition.
Årets uppsättning heter Kärlekens vingar. Stor-Nisse, som spelas av Tor-Ove Karlsen, kommer hem från ett stort tomtemöte i Finland. Där har han träffat Tomte-Stina och blivit kär. Med jätteröda kinder och tindrande ögon kramar han ett stort, mjukt julklappshjärta. Och kärleken smittar, tomtemor och tomtefar får röda kinder, blir svartsjuka på varandra och börjar faktiskt bråka. Bråk är en ny ingrediens i julkalendern, som riktar sig till ganska små barn.
Lucköppning med zummande kollibrir
Tidigare kalendrar har bland annat avhandlat Mjulerna, ett slags troll som bor granne med tomtarna, och en kärlekssaga mellan en pepparkaksgubbe och en snöängel med trasig vinge. I fjol brakade den kommersiella julen in i tomteoasen i form av en vanlig svensson-familj som trodde sig kunna hyra tomten.
Samma föreställning visas från den 1 till den 24 december. Men varje dag finns en ny siffra på dörren till tomtestugan – lucköppning är en given del av en adventskalender. I bland har gästartister tittat ut ur stugan. I år är det de tre nissarna som zummar ut i en kolibri-look-alike.
Tomte-telecom
Eftermiddagsskymningen smyger i Stadsparken. På den blöta gradängen sitter regissören Sara Arnia, skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon skrattar, kommenterar och antecknar.
På uthuset Tomtero står Musik-Nisse, spelad av Anton Raukola, med en rödblinkande garnvinda – eller tomtetelegraf – i handen. Uppfinnar-Nisse (Ingemar Raukola) knackar fram ett meddelande till finska Tomte-Stina. Anton Raukola simultantolkar kärleksmeddelandet till finska.
Uppskattat inslag
Lule Stassteater har ingen egen scen. Men deras julkalender i Stadsparken har blivit något av en institution. Harry Nyman och Helena Anderholm berättar om en kvinna som kommit förbi i parken samma dag för att skänka tomten sin brors obegagnade lappskor. Barn brukar komma förbi med önskelistor. En man stannar till och sticker huvudet över gärdesgården.
– När har ni generalrepetition? frågar han envist de repeterande tomtarna.
Tomtefar med korvring i handen svarar honom samtidigt som han valsar runt och berättar för den fiktiva barnpubliken att nu är det bråttom!
Mannen går nöjd därifrån.
Bråttom är det med att framställa julklappar. Det har tomtefamiljen glömt bort.
Livskvalitet förespråkas
Tomtar är inte människor utan ett annat slags varelser, berättar Harry Nyman. De är väldigt kärleksfulla och har lekt, ätit, sovit och sjungit – så mycket att de glömt göra julklappar. Inte av illvilja men de lever i nuet och har ett stort behov av livskvalitet.
– Vi skulle få en betydligt bättre värld om människorna levde som tomtarna lever, säger Harry Nyman.
Uppfinnar-Nisse finner strax på råd och omvandlar tomtemors klädstreck till en automatisk julklappsmaskin.
Klädstrecket snurrar varje dag i december om temperaturen inte kravlar ner under tjugo minusgrader – då är det för kallt för tomtar och barnpublik.
Loading ...
