“ Det är inte teater, inte bio – it´s Magic”

– Det hänger en plastduk framför publiken, som projiceras från olika håll och så finns där speglar och förinspelade videoupptagningar, berättar Göran Stangertz för Nummer.
   Hm. Kan du ta det där en gång till?
   – Nja, jag ska väl egentligen inte avslöja hur det går till. Det är lite trolleri och Joe Labero över det. Saker och personer ser ut att flaxa omkring på scenen, det är väldigt spejsat.
   Något liknande har aldrig tidigare gjorts i teatersammanhang och att det blir en stor och kostsam apparat är inget Stangertz sticker under stol med. Men han räknar också med att föreställningen kommer att få stor internationell uppmärksamhet.
   Initiativtagare är den danska regissören Mikael Fock och projektet är ett samarbete mellan honom, teatern och Dunkers Kulturhus.
   – Det hela är ju också en konstupplevelse. I vårt förra samarbete med Dunkers var vi hos dem, så nu ville vi vara här på teatern.
   Stangertz tror att föreställningen kommer locka en yngre generation. I London har de redan visat en kort snutt för en provpublik bestående av ungdomar.
   – De satt klistrade och efteråt sa de: fan, vad häftigt!
   Är det så att den klassiska talteatern lite spelat ut sin roll?
   – Nej, absolut inte. Levande människor i samma rum som publiken är fortfarande teaterns styrka. Detta är ett experiment. Det är inte teater, inte bio – it´s Magic!