När tiden är ur led är det skönt när någon knackar på sin snugga och resonerar fram en logisk händelsekedja:
– Min käre Watson …
Just nu, i vår röriga tid när pappor skjuter döttrar, skyskrapor rasar och bomber faller, intar detektiverna de svenska scenerna. Kitty, Kalle Blomkvist, Miss Marple, Sherlock, Ture Sventon – de fiktiva detektivernas skara är stor och under våren blir den ännu större.
På Ögonblicksteatern i Umeå hade Detektiv Zipp Zetter av Olof Wretling premiär 16 februari. Zipp är den mindre skickliga typen av detektiv. Men med detektivhandboken i innerfickan lyckas han finna den värdefulla utställningshunden – som dock visar sig vara frivilligt försvunnen.
Olika detektivtyper
Om frivilligt försvunna handlar det också i Unga Riks produktion Typ försvunnen som liksom Zipp Zetter spelas för mellanstadiet. Pjäsen är skriven av Klara Grede och utspelar sig på Detektiv Glas vindskontor. Glas är de frivilligt försvunnas beskyddare och sopar igen deras spår, men tvingas ompröva sin övertygelse när Jasmines lillasyster Nicole försvinner dagen innan de ska tävla i SM i isdans. Vem vill inte bli letad efter? Urpremiär i Boden 8:e mars.
Från två mindre skickliga detektiver – medvetet och omedvetet – till en felfri kollega: Kabaré Kitty går just nu på turné i Sverige. På en vind reder Kittys tre ”väninnor” ut sina förhållanden till flickboksikonen som personifierar ordet perfekt: perfekt pojkvän, perfekt ryttarinna, perfekt intelligens, perfekt bil, perfekt dotter …
De klumpiga deckarnas revansch
Den 6 mars hade Teater Playhouse skandinavienpremiär på Proof av amerikanske David Auburn. En gåtfull, ung kvinna med manipulativ syster, genial pappa och oväntad beundrare är pusselbitar i det detektivartande sökandet efter sanningen bakom ett mystiskt, matematiskt bevis.
Och på filmduken lyckas två modiga systrar rädda pappas hemliga ritningar i Smådeckarna, som hade premiär 8 mars på bio.
Detektiven med stort D kan som ingen annan lägga ihop ett plus ett. Den detektiv som inte kan hantera iskall logik men ändå framhärdar i sitt yrke blir komisk. Och när den oskickliga detektiven ändå lyckas – då får de mindre perfekta, lätt klumpiga, icke kittyartade sin rättmätiga revansch.