En av världens mest älskade operor, Rossinis Barberaren i Sevilla, direktsänds av SVT från Kungliga Operan i Stockholm.
Sveriges television visar Gioacchino Rossinis komiska opera i Knut Hendriksens burleska iscensättning, med stjärnskottet Maria Fontosh som den livfulla Rosina, Karl-Magnus Fredriksson som den påhittige och munvige barberaren Figaro och Jonas Degerfeldt som den förälskade greve Almaviva.
Regissören Knut Hendriksen beskriver Rossinis musik som ”en sublim vitamininjektion” och tar fasta på det absurt uppskruvade i den intrigkarusell som Figaro sätter igång för att lura Rosinas åldrige förmyndare, Doktor Bartolo (Ketil Hugaas), så att det unga kärleksparet ska kunna få varandra. Greven döljer sin adliga härkomst och uppträder framgångsrikt både som närgången musiklärare och berusad soldat.
Rossini var en flitig herre som fram till 37 års ålder hann med att komponera nästan 40 operor. Barberaren i Sevilla var ett tidigt beställningsverk från en teater i Rom. Vid 23 års ålder skapade Rossini sitt odödliga mästerverk på mindre än tre veckor. Gaget lär ha varit generöst, men tenoren som sjöng grevens roll fick mer betalt. Som plåster på såren förärades Rossini en frack med guldknappar.
Urpremiären 1816 blev en katastrof, med felstämda instrument, en vilsekommen katt som jamande konkurrerade med sångarna, åskådare som skrattade på fel ställen och en sångare som slog näsan i blod.
Men fiaskot vändes snabbt till en succé som alltsedan dess hållit i sig. Barberaren i Sevilla är en av världens mest spelade operor, inte minst i Sverige, där den första gången framfördes på svenska redan 1825 och på italienska 1848.
Librettot bygger på pjäs av de Beaumarchais
Librettot är skrivet av Cesare Sterbini som baserat handlingen på en talpjäs som hade premiär i Paris 1775. Upphovsmannen, Pierre-Augustin Caron de Beaumarchais, var en färgstark dramatiker och pamflettförfattare, tillika kunglig urmakare, rådgivare, diplomat, utrikeskorrespondent – och spion, med uppdrag värdiga en James Bond. Han undervisade också Ludvig XV:s döttrar i harpospel och i Hendriksens uppsättning figurerar fyra bröderna Marx-liknande betjänter som bl a trakterar harpa!
Receptet för handlingen i Barberaren i Sevilla är lika enkelt som genialt. Äldre gubbe vill ha ung flicka som hellre vill ha ung man – en klassisk konflikt, inspirerad av antikens romerska komedier och det italienska maskspelet Commedia dell´ arte, mäkta populärt i 1700-talets Frankrike. Beaumarchais geniala tillskott var att utveckla den sluge tjänaren till en fullödig representant för den alltmer inflytelserika borgarklassen.
Grevens före detta betjänt Figaro har sadlat om till barberare. I detta yrke har han raskt blivit ”hela Sevillas faktotum” och när han åter tillfälligt tar tjänst hos greven är det mot rundlig betalning och med självklar suveränitet gentemot sin överklassherre. Ingen tvekan om vem som bestämmer! Detta väckte genklang hos den borgerliga publiken och gav kärleksdramat energi och samtidskänsla.
Karaktärerna i Barberaren i Sevilla återfinns i Mozarts opera Figaros bröllop, som också den är baserad på en pjäs av de Beaumarchais och kan ses som en fristående fortsättning.
Förställningen sjungs på svenska och dirigeras av Stefan Solyom. För scenografi och kostymer svarar Per A. Jonsson
Loading ...
