Den som vill berätta den medeltida sagan om Parzival för dagens ungdomspublik skulle lätt kunna lockas till actiongrepp. Den unge pojken som ger sig ut i världen och förundrad drivs genom Solitudeskogens okända marker, upptas som riddare i Kung Arthurs gäng kring runda bordet och finner borgen med den heliga Graal ger gott om mytiskt material att sätta fartfylld sprätt på. Backa teater och där debuterande regissören Anders Paulin väljer den motsatta vägen. Parzival är ett stycke stillsam och sofistikerad berättarteater där det viktigaste är att vila i lyssnandet.
Poeten Lina Ekdahl har skrivit texten, fritt baserad på Wolfgang Eschenbachs tegelsten från 1200-talet. Det har blivit en rak berättelse med en fläkt av poesi, som det brukar när Ekdahl för pennan.
Skådespelarna bollar okonstlat och mjukt berättelsen mellan varandra, bär den tillsammans, medan de rör sig runt och över den vita kvadrat som är spelgolv. De ritar in några symboler, en stor cirkel och en triangel. Musikerna Stefan Abelsson, Bo Stenholm och Mats Nahlin bidrar i hög grad till överföringen av historien. The Marble fauns – vilket är lika med den konceptuella disco- och konstduon Isak Eldh och Magnus Haglund – har komponerat en sammanhållande klangväv som suggestivt och rytmiskt bär alltsammans. Ibland i fina förtätningar av stämsång.
Paulin bjuder in publiken på flera sätt. På väg till salongen får alla fylla en liten burk med vatten. De kommer till användning. Publiken får en rak fråga och skådespelarna sitter emellanåt bland oss och lånar av bänkgrannarna både koftor, halsdukar och hårspännen, som får följa med i spelet.
Den största magin står Sutoda för med ljussättningen i Graalsborgen där ensemblen sätter strålar i spel med hjälp av speglar. Parzival vill öppna flera sinnen. Paulins projekt är djärvt – och värt all uppmuntran. Han tilltror den unga publiken förmågan att lyssna till en komplicerad historia. Det kryllar av namn, möten och förvecklingar omöjliga att hålla ordning på, att begripa. Det är just vad Parzival vill visa, att teater inte handlar om att förstå.
Men vad blir upplevelsen? En stund av sköna klanger, spännande bilder som skapas mitt framför ögonen och till slut en befriande dans – där historien om Parzival helt tonar bort.
Loading ...
