Lars Rudolfsson, Kristina Lugn, Magnus Roosmann och Benny Andersson har roligt hela tiden i arbetet med musikalen Hjälp sökes. Foto: Anna Hedelius
Nyheter [2012-09-13]

Djurisk show med mänskliga känslor

STOCKHOLM. Fnissigt värre var det i förmiddags på Orionteatern när Lars Rudolfsson, Kristina Lugn och Benny Andersson presenterade musikalen Hjälp sökes tillsammans med sin mänskliga fyrmannaensemble. I februari får skådespelarna sällskap av tretton djur och fem musiker på scenen.

Det var ett märkbart fnissigt och uppsluppet gäng som i förmiddags höll presskonferens på Orionteatern med anledning av musikalen Hjälp sökes, som i februari får premiär i samband med teaterns 30-årsjubileum. Teaterns konstnärliga ledare Lars Rudolfsson, tillika en av musikalens upphovsmän, redogjorde för handlingen i korthet.
– Två bröder har ärvt en gård av sina föräldrar. De älskar varandra, men har svårt att kommunicera, så de annonserar efter hjälp.

Bröderna spelas av Magnus Roosmann och Johan Ulveson och hjälpen utifrån kommer så småningom via en kvinna (Suzanne Berdino) och hennes dotter (Sofia Pekkari). Benny Andersson står för musiken och intygar att samtliga skådespelare är sångkunniga, utom Suzanne Berdino, Orionteaterns egen djurdomptör (från 6 mimare 6 levande hästar), men hon ska heller varken sjunga eller tala.
– Kvinnan är inte stum, hon är förstummad. Hon är heller inte döv, men hon har slagit dövörat till, berättar Kristina Lugn, som arbetar med texten efter en ursprungsidé av Lars Rudolfsson.
– För mig är det en ovanlig uppgift att skriva någon annans berättelse, fortsätter Lugn. Mitt komplex är att jag har så svårt att hitta på historier. Nu försöker jag ge de här två bröderna varsitt språk; det är svårt eftersom jag är poet.

 

Benny Andersson, Kristina Lugn och Lars Rudolfsson gillar att grupparbeta.

 

Upphovstrion bakom Hjälp sökes är noga med att påpeka att musikalen är ett grupparbete, där många idéer föds i samtal.
– Det som är fint när man, som jag, är van vid att jobba med femtio personer på scenen och fyrtio i diket är att vi nu är totalt sju personer och kan vara spontana på ett helt annat sätt, säger Benny Andersson.
– Tack vare att jag själv inte har hittat på grundhistorien är det en av de ljusare berättelser jag har skrivit, fortsätter Kristina Lugn. Jag är tvungen att konfrontera något i mig själv som inte är totalt mörkt.

Ja, att det blir livat på scenen i februari går nog att räkna med. Två kor, två grisar, en get, en häst, tre hundar och fyra gäss medverkar – Lars Rudolfsson kan för övrigt redan namnet på dem alla – och en femmannaorkester står för musiken.
– Vi ska försöka göra en föreställning där ingenting verkar konstigt eller där allt verkar konstigt, säger Rudolfsson kryptiskt.

Och efter tre tidigare djuriska uppsättningar (6 mimare 6 levande hästar, 6 mimare 6 vita hästar och Cirkus Orion) blir Orionteatern återigen alltså hem för en samling djur, som eventuellt kommer att visa sig ha mänskliga egenskaper. Och hur blir det då för alla allergiker, undrar någon i den politiskt korrekta presskåren.
– Det finns numera utmärkta allergitabletter, intygar ensemblen.


Sofia Pekkari, Johan Ulveson och Suzanne Berdino ingår i ensemblen.
Anna Hedelius

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare