Pjäsen är skriven av Bernard-Marie Koltès, som tio år efter sin bortgång fortfarande är en av Frankrikes mest betydande dramatiker. En kvinna, spelad av Marie Göranzon, som tillbringat femton år i Algeriet vänder tillbaka till Frankrike med sina två barn. Kriget i Algeriet markerar att Frankrikes tid som kolonialmakt är förbi.
– Jag gillar texten i pjäsen, Koltès skriver väldigt bra. Den har ett fint språk även om orden ibland är fula, till och med ord som svordomar blir vackra, säger Fares Fares.
Absolut ingen nybörjare
Fares Fares har spelat teater förr, faktiskt sedan han var 16 år, bland annat på Stadsteatern i Göteborg innan han blev filmkändis. Om rollen som betjänten Assiz säger han:
– Han jobbar i huset där allting utspelar sig. Han gillar inte sitt jobb och sin situation och kommer inte riktigt överens med dem som bor i huset, även om han inte ogillar dem.
Han tycker inte att Dramaten på något sätt är mer seriöst än att agera i en filmkomedi.
– Jag tycker att det är viktigt med båda, film och teater, annars riskerar man att förbruka sig själv i förtid. Det är bra att byta miljö ibland.
Tar lärdom av de stora
Veckan innan premiären har hela ensemblen haft repetitioner varje dag inför publik.
– Det är kul att se att de (Krister Henriksson och Marie Göranzon) har lusten kvar. Man lär sig något av alla man spelar mot.
Han är inte rädd att hamna i ett fack, även om han har spelat många komiska roller.
– Jag tycker om att spela den vanlige killen på gatan. Det är mycket roligare att spela någon som kanske inte alltid är så smart än en som sitter vid en dator hela dagen och vet vad han ska göra. Jag har spelat it-kille och det var inte särskilt kul.
Pjäsens titel ska för övrigt inte tas för bokstavligt. Ingenting i den utspelas i en öken, utan i en vanlig villa och dess trädgård. Öknen är en symbol för hela handlingen mer än något konkret i pjäsen.
Aktuell i ny film
Förutom att Fares Fares nu beträder Dramatens tiljor är han snart aktuell med en ny film, men denna gång är det inte brorsan Josef Fares som står för regin, utan Mikael Håfström. Leva livet beskriver han som en relationskomedi om vanliga människor, men han tycker inte att det är någon ny Jalla Jalla.
– Det handlar om dagens människor med både roliga och tragiska öden. Det finns inga egentliga huvudroller utan man följer några personers liv och öden. Alla bor i samma hyreshus.
– Min roll är en kille som inte vet vad han ska bli, han tittar mest på tv hela dagarna.
Framtidsplanerna handlar också om film. Till sommaren är det tänkt att Fares Fares åter ska stå framför kameran och ta regi av sin bror.
Loading ...
