En sjuksköterska, två undersköterskor och ett vikarierande vårdbiträde möts i personalrummet på geriatrikavdelningen. En vårdtagare har dött under natten på grund av slarv från någon i personalen.
Oj, nu har hon varit snabb, tänker du, dramatikern Gertrud Larsson som har skrivit pjäsen Avd 305, med premiär på onsdag. Men nej, det här är inte en dokumentärföreställning à la minute om Caremaskandalen.
Larsson skrev nämligen pjäsen redan för tio år sedan. Ändå verkar den – tyvärr – vara högaktuell även i dag.
Hur kom det sig att du skrev Avd 305?
– Som 17-åring sommarjobbade jag på en långvårdsavdelning. När jag efteråt fick mitt arbetsintyg i fyra kategorier stod det ”Mindre god”, ”Mindre god”, ”Mindre god” och ”God”. Ett uselt betyg alltså. Jag bad att få diskutera det med dem vilket resulterade i en och en halv timmes förnedring. Det slutade med att jag var så tillplattad att jag sa: ”Tack för att ni tog er tid.” Men i min dagbok skrev jag. ”En dag ska jag hämnas!”
Så det här är hämnden?
– Det är något av en hämndpjäs. Just den där avdelningen, där folk mådde dåligt och det snackades mycket skit – en riktigt dysfunktionell arbetsmiljö helt enkelt – är den stora inspirationskällan. Men pjäsen handlar egentligen om hierarkier och sociala relationer på en arbetsplats, om maktmissbruk och mobbning.
Men nu utspelar den sig inte på vilken arbetsplats som helst, utan inom precis den äldrevård som just nu debatteras överallt.
– Ja, jag får många frågor om Carema nu. Problematiken är inte specifik för vården, men det råkade bli väldigt bra tajming. Och det finns väl en koppling – i pjäsen har en äldre man dött på grund av slarv orsakat av stress. Helena Sandström, som är producent och skådespelare, hade en idé om att vi skulle göra något om vården. Men jag sa: ”Den pjäsen har jag redan.”
Pjäsen är skapad för att kunna spelas på olika arbetsplatser. Om de ringer från Carema, kommer ni dit och spelar då?
– Ja, absolut. Vi har haft vårdpersonal som publik på repetitioner och de har sagt att de känner igen precis allt. Det enda som behövs är en tvåsitssoffa och två stolar, sedan kan vi spela. Kanske ett litet fikabord också. Publiken ska känna att de sitter där i personalrummet, att det är klaustrofobiskt och jobbigt.
Det är en helt ny teatergrupp som sätter upp Avd 305. Men man känner igen delar av konstellationen. Är det något som har sprungit ur nerlagda Teater Scenario där du var konstnärlig ledare?
– Ja, Anna-Lena Efverman, Helena Sandström och jag jobbade tillsammans med Asylshopping på Scenario. Vi ville fortsätta jobba ihop. Det är väldigt roligt att jobba i en sådan här kollektiv process – alla gör allting.
FAKTA
Den nya fria teatergruppen Teateretablissemanget sätter upp Avd 305, som får urpremiär onsdagen den 23 november hos Cedergruppen i Stockholm. Manus och regi av Gertrud Larsson. Medverkande: Anne Kalmering, Anne-Li Norberg, Anna-Lena Efverman och Helena Sandström.