Efter att ha läst Elisabeth Åsbrinks reportagebok om Lars Norén, Sju tre och Malexander, efter den dokumentära fotoboken Shakespeare i Roma, och efter Suzanne Ostens minnesbok över uppsättningar i Unga Klaras historia, har vi nu kommit till den plats i vår bokhög där vi hittar den rena och skära fiktionen.
Med ett och annat verklighetslån.
I Lars Bill Lundholms deckare Gamla stan-morden hittas den stjärnstatuskrönte skådespelaren Peter Branting mördad av renhållningen en tidig morgon i en av gränderna bakom Slottet.
Branting har haft huvudrollen i Dramatens Macbethuppsättning. Men dagen före sin död har han hoppat av nationalscenens kioskvältare för ett Hollywoodkontrakt.
Idel manliga affischnamn som fått stå tillbaka för Branting, liksom kvinnliga dito som Branting satt på i loger och kulisser, har alla ett motiv till att ha satt kniven i honom. Inte heller självaste chefen tillika regissören – den ursprungliga såg Branting till att få sparkad och förödmjukad – med det fiktiva, men välbekant klingande tredelade namnet Mattias Greger Blom saknar motiv.
Ja, teaterns värld är alltså temat i Lundholms fjärde deckare i serien om kommissarie Axel Hake. Konceptet är för läsaren lätt identifierbara verklighetsförlagor bakom scenkändisarna som passerar revy.
Spetsat med lite lagom relationstrassel, vardagsliv och drömmar, ett galleri garvade poliser runt Hake, och nattliga psykodramaövningar där män klädda i blöjor med motorsågar försöker befria sig från sina mammor.
Mer än snaskigt skvaller blir det inte. Återstår att se om Lundholm kan få ett om inte stort Hollywoodkontrakt för manusrättigheterna så kanske ett litet, i Sveriges ”Lilla Hollywood” Ystad. Mikael Persbrandt kanske kan göra rollen som Branting.
FAKTA
Titel: Gamla stan-morden
Författare: Lars Bill Lundholm
Förlag: Lind & Co
Loading ...
