Drömmen om berömmelsenLisa Löfqvist, Naja Monrad Hansen och Clara Mouriz tittar drömmande på tv i Gioacchino Rossinis Askungen på Malmö Opera.
Recensioner [2009-09-23]

Drömmen om berömmelsen

Askungen av Gioacchino Rossini
Scen: Malmö Opera
Ort: Skåne
Regi: Alessandro Talevi
Ljus: Mattew Haskins
Medverkande: Clara Mouriz, Luciano Botelho, Jacob Högström, Bengt Krantz, Naja Monrad Hansen, Lisa Löfqvist, Eric Roos
Scenografi och kostym: Madeleine Boyd
Libretto: Jacopo Feretto
Dirigent: Brad Cohen
Länk: Malmö Opera


RECENSION/OPERA. En bal på slottet har ersatts med en roll i en filminspelning. Askungens strävan görs samtida i Alessandro Talevis uppsättning av Gioacchino Rossinis verk på Malmö Opera. Som gör sig förtjänta av rampljuset.

De åtråvärda minuterna i rampljuset tycks i dagens samhälle vara mer eftertraktade än någonsin. Program som Idol och Talang upptar allt mer plats i tablåerna. B-kändisar kastar sig desperat ut i djungeln och Hollywoodfruar kläcker ur sig den ena ankan efter den andra i rutan.


Regissören Alessandro Talevi är inne på detta spår i sin uppsättning av Gioacchino Rossinis opera Askungen. Han placerar den i italienskt 1950-tal med starka filmiska influenser från Federico Fellini. Drömmen om berömmelsen och rampljuset.
   Det börjar redan i ouvertyren, den hunsade Angelina (Askungen) sitter och tittar drömmande på tv, alltmedan hennes systrar hånar henne. Hon följer med dem som uppasserska till en audition för en filminspelning och hamnar av misstag i bild och blir upptäckt.


Det är en lekfullt sprakande föreställning som sjuder av liv. Det händer saker hela tiden. Ibland snor någon av statisterna eller körmedlemmarna fokus från solisterna på scenen. Men eftersom det hela utspelar sig i en kaotisk filmmiljö gör det inget. Jag har vansinnigt kul och har hela tiden någonting att titta på.


Clara Mouriz, späd som en sparv och söt som en älva är ljuvlig som Angelina. Och vilken röst sedan. Rossinis partitur är en vokal gymnastik, där ”flest noter på kortast möjliga tid vinner” tycks ha varit hans koncept. Mouriz tar hem vinsten med bravur.    Pålitlige Bengt Krantz är en klippa på scen även denna gång. Vokalt en njutning. Sceniskt en källa till skratt. Hans Don Magnifico är härligt sluskig och elak.
   Luciano Botelho är söt som den hyllade filmstjärnan och har en vacker tenorröst som dock i höjdtonerna känns en smula vass. Naja Monrad Hansen och Lisa Löfqvist har ett fint samspel som de elaka systrarna. De bråkar och tjattrar med stor effektivitet.


Det sprudlar och slår gnistor av energi från scen och orkester. Att sitta still eller för den delen stå still tycks denna tisdagskväll vara en omöjlighet för såväl åskådare som aktörer. Det spritter både i huvuden och knän i salong och på scen. Malmö Operas uppsättning förtjänar fullsatta hus och sin tid i strålkastarljuset.

Therése Hammar

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (4 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare

2