Nyheter [2006-04-07]

En (absurd) tysk teaterskandal

TEATERSKANDAL. Under två månader skrevs det nästan dagligen om den så kallade ”teaterskandalen” i alla stora tyska tidningar. En skådespelare orsakade skandalen under en premiär vid Schauspiel Frankfurt den 16 februari, efter att ha attackerat en teaterkritiker.

Händelsen, som inte var helt oförtjänt riktad mot kritikern Gerhard Stadelmaier, (skådespelaren Thomas Lawinky slet ett anteckningsblock ur händerna på honom och skrek ”Stick, ditt arsle! Försvinn!”) slutade med att recensenten lämnade salen, och skådespelaren förlorade sitt jobb vid teatern.
   Skandalen har fått många reaktioner. Tidningarna spekulerade bland annat i press- och yttrandefrihet, avsikten med interaktiv teater, ingripandet av stadens ordförande (hon krävde skådespelarens omedelbara avsked efter att ha blivit kontaktat av recensentens tidning), en kritikers roll generellt och i synnerhet de inblandades sätt att överreagera, nödvändigheten av en diskussion kring konstnärlig frihet (som inte blev nämnd överhuvudtaget) och den gamla, tyska debatten om regiteater (teaterform där regissören styr och ofta förändrar texten).

Kommentarer även i andra pjäser
Pjäsen som utlöste spektaklet var Das große Massakerspiel oder Triumph des Todes av Eugène Ionesco, mästaren av det absurda dramat. Direkt efter den händelserika helgen erbjöds Lawinky asyl av Claus Peymann, chefen för Berliner Ensemble. Föreställningen spelas nu med olika skådespelare som växlar rollen (varje gång med en ny sympatiserande kollega), men har av upphovsrättliga anledningar fått ett nytt namn – Being Lawinky. Den sårade kritikern, som uttalat att han aldrig förut känt sig så kränkt och smutsig, uppmanade Ionescos arvingar att granska rättigheterna, eftersom texten skrivits om av regissören (förlaget menar att bara 10 procent av originaltexten är kvar).
   Bråket har senare kommenterats i olika pjäser (till exempel under premiären av Ben Jonsons Volpone vid Deutsches Theater Berlin: ”Att spela med åskådare kan leda till avsked!”) eller använts som exempel på den nya lagen om upphovsrätt för dramatik som planeras att beskattas av den tyska regeringen. Skandalen är nu mer känd som ”spiralblockaffären” och hade sitt (förhoppningvis) sista glansnummer när Lawinky avslöjade att han arbetat som IM (inofficiell medarbetare för Stasi, den centrala säkerhets- och spionageorganisationen i forna DDR) under täcknamnet Beckett (medveten ordvits!).

Ylva Lagercrantz

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare