Brechts korta lärostycke om konflikterna kring Meiningers hembageri är långt ifrån dramatiskt genomarbetat. Men i Lars Rudolfssons regi på Orionteatern får det raka marxistiska budskapet en underhållande och passande scenkostym, med de kockklädda musikerna i Fläskkvartetten som effektfull hjälp från ovan. Nu kan vi äntligen glömma Rudolfssons mesiga Tolvskillingsoperan på Stadsteatern 2005 och njuta av hur han i stället reclaimar plakatteaterformen och ger den ny relevans i dagens Teatersverige.
I det utåtriktade och allvarliga anslaget proklameras att ”6 av 7 faller – vem av oss blir det?”. Till en början ser det främst ut att bli Scott Ackermans tidningsförsäljare Washington Meyer som ska gå under, ingen vill köpa hans tidningar trots att man där kan läsa ”sanningen om de borgerliga”. Snart står det dock klart – så klart, det är ju Brecht det här – att alla är vi offer för kapitalets makt. Även Frälsningsarmén går helgarderad i armkrok med både Gud och mammon.
Bland byggnadsställningar och sjaskiga kulissfasader visar Rudolfsson och hans gamla frigrupp med en ny och fysiskt spelstark ensemble hur Brechts allra mest politiska dramatik faktiskt kan tacklas med en hel del humor. Att här skojas friskt med allt utom budskapet är påtagligt när Shima Niavarani sjunger ut som tvättäkta urbrechtiansk antiprimadonna eller när Steve Kratz startar vilt brödkrig med och mot sina anställda i rollen som den typiskt ombytlige arbetsgivaren. Och har man bara överseende med några daterade detaljer i Bagarens visa kan villkoren för Brechts vedhuggare enkelt appliceras på våra samtida påhuggare, alla polska rörmokare och städerskor som tragglar sig fram längst ner på arbetsmarknadens näringskedja. Då kan detta läsas som ett debattinlägg med högt underhållningsvärde.
Loading ...
